Politiska fångar i Tibet
Skriftlig fråga 2008/09:959 av Pethrus Engström, Désirée (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-05-20
- Inlämnad
- 2009-05-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-06-01
- Besvarad
- 2009-06-02
- Svar anmält
- 2009-06-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 maj
Fråga
2008/09:959 Politiska fångar i Tibet
av Désirée Pethrus Engström (kd)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
I dagarna besöker den tibetanska nunnan Ngawang Sangdrol Sverige. Hon lever i dag i exil i USA där hon arbetar med den internationella kampanjen för ett fritt Tibet. Hon har en skrämmande historia som på ett tydligt sätt visar på Kinas förtryck av den tibetanska befolkningen. Hon fängslades första gången som 13-åring efter att ha deltagit i en fredlig demonstration för ett fritt Tibet. Vid 15 års ålder fängslades hon igen och blev då kvar i fängelse i elva år – elva år med tortyr och misshandel där flera av medfångarna miste livet. Ngawang släpptes ur fängelset hösten 2002 efter en omfattande internationell kampanj för hennes sak.
Att Ngawang i dag är fri betyder inte att situationen kan sägas vara bättre. Vad det betyder är att vi i dag vet vad som händer i de kinesiska fängelserna i Tibet. Ngawang pekar speciellt på två personer, Losang Gyaltse och Loyak, som dömdes till döden i början av april för deras deltagande i demonstrationer för ett fritt Tibet under våren 2008. Rättegången mot de två genomfördes i största hemlighet och information om vad som händer med de två fångarna är så gott som obefintlig.
Med anledning av ovan anförda vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att uppmärksamma situationen för de politiska fångarna i Tibet, speciellt gällande dödsdomarna mot Losang Gyaltse och Loyak som kan komma att verkställas vilken dag som helst?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:959 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:959 Politiska fångar i Tibet
Utrikesminister Carl Bildt
Désirée Pethrus Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppmärksamma situationen för de politiska fångarna i Tibet. Hon hänvisar speciellt till dödsdomarna för Gylatse och Loyak.
Jag delar den oro som Désirée Pethrus Engström uttrycker över efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Tibet, vilket för övrigt gäller förhållandena i hela Kina. Denna oro delas också av EU och ligger till grund för hur Sverige och EU agerar.
Vi kritiserar, och med rätta, Kina för bristande demokratisk utveckling. Kina är en enpartistat och respekten för de mänskliga rättigheterna brister. Trots att det under de senaste 30 årens reformer har skett en successiv modernisering av rättssystemet kan detta inte anses vara självständigt i förhållande till den politiska makten. Avsaknaden av rättssäkerhet, bruket av dödsstraff och att Kina ännu inte har ratificerat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter är exempel på frågor som såväl Sverige som EU regelbundet tar upp med kinesiska företrädare. Även inskränkningarna i yttrande‑, religions- och föreningsfriheten uppmärksammas. Men vi noterar och uppmuntrar även de förbättringar som vi kan se. Ett exempel på detta är den överprövning av alla utfärdade dödsdomar som numera görs av högsta domstolen, och som av allt att döma har lett till att antalet verkställda dödsdomar har minskat.
Även om mycket återstår att göra och en rad av de omständigheter som råder i landet är oacceptabla, finns det mycket som pekar på att individens handlingsutrymme inom den privata sfären har vidgats betydligt i Kina. I det långa perspektivet har icke negligerbara förbättringar skett, även om det naturligtvis inte betyder att vi får blunda för eller ursäkta de grova kränkningarna av de mänskliga rättigheterna som alltjämt förekommer.
Såväl Sverige som EU framför regelmässigt vid möten med företrädare för den kinesiska regimen att respekten för de mänskliga rättigheterna måste förbättras. Vid samtalen framhåller vi även vikten av att autonomin för Tibet ges en reell innebörd och att Tibets kulturella och religiösa särart respekteras. Såväl Sverige som EU har också framhållit att de kontakter som förekommit mellan Dalai Lamas representanter och kinesiska företrädare måste utvecklas till en substantiell dialog. Jag uttryckte senast vid samtal jag hade med utrikesminister Yang i Peking den 2 mars i år oro för situationen för MR och kulturell mångfald. Vad gäller mångfalden hänvisade jag speciellt till situationen i Tibet.
Den MR-dialog som EU har två gånger per år med Kina utgör en kanal för att regelbundet och grundligt resa dessa frågor. Vid dessa tillfällen diskuteras dels övergripande MR-frågor, dels diskuteras den lista EU har omfattande ett drygt hundratal politiska fångar som EU uppmärksammar och vill få mer information om. Vid den senaste EU-dialogen med Kina i Prag den 14 maj tog EU upp frågan om de tibetaner som dömts till döden efter oroligheterna i Tibet förra året.
Vi har även nationellt en kanal genom de MR-konsultationer som hålls mellan delegationer ledda av Sveriges respektive Kinas MR-ambassadörer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.