politisk asyl

Skriftlig fråga 1999/2000:277 av Stockhaus, Claes (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-25
Anmäld
1999-11-30
Besvarad
1999-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 november

Fråga 1999/2000:277

av Claes Stockhaus (v) till utrikesminister Anna Lindh om politisk asyl

Den turkiska staten brister i respekt för de mänskliga rättigheterna @ speciellt mot den kurdiska befolkningen. Många kurder har därför av politiska skäl lämnat landet. I dag driver Turkiet allt starkare på för att bli EU-medlem, detta utan att nämnvärt ha ändrat sin behandling av kurderna. Oroväckande nog börjar en del EU-länder att ändra inställning och kan tänka sig att Turkiet ska få bli medlem. Sverige är klarast i sin ståndpunkt och kräver att Turkiet först måste uppfylla en rad villkor vad gäller grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Många kurder från Turkiet fick asyl i Sverige på 1980-talet. Frågan är nu hur mycket denna beviljade asyl betyder i dag i andra EU-länder.

Ett exempel; En kurdisk politisk aktivist från Turkiet fick politisk asyl i Sverige 1986. Den turkiska åklagarmyndigheten utfärdade 1997 en order om arrestering för ett påstått "brott" begånget 1979, dvs. efter 18 år! Under en resa via Nederländerna hösten 1999 arresteras personen av den holländska säkerhetsmyndigheten utifrån den turkiska arresteringsordern. Han har dock fortfarande politisk asyl i Sverige och står enligt Genèvekonventionen under svenskt beskydd, men den holländska säkerhetsmyndigheten kvarhåller honom och risk finns för utlämning till Turkiet. Nederländerna har undertecknat Genèvekonventionen.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vilka möjligheter ser den svenska regeringen att utifrån Genèvekonventionen förhindra en utlämning till Turkiet från t.ex. Nederländerna av i Sverige asylbeviljade kurder?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:277 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 2 december

Svar på fråga 1999/2000:277 om politisk asyl

Utrikesminister Anna Lindh

Claes Stockhaus har frågat mig vilka möjligheter den svenska regeringen ser att utifrån Genèvekonventionen förhindra en utlämning till Turkiet från t.ex. Nederländerna av kurder som beviljats asyl i Sverige.

Som Claes Stockhaus påpekar är Sveriges ståndpunkt att Turkiet måste leva upp till sina folkrättsliga åtaganden om mänskliga rättigheter. I samband med den turkiske utrikesministerns besök i Sverige den 25 november tog jag upp frågan om den bristande respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet och då i synnerhet kurdernas ställning.

Det skydd och de rättigheter som tillkommer en person som beviljats asyl i Sverige kan av svenska myndigheter naturligtvis bara tillförsäkras på svenskt territorium. Ett eventuellt utlämningsärende mellan Nederländerna och Turkiet är en rättslig angelägenhet mellan dessa två länder. Jag vill dock samtidigt understryka att Genèvekonventionen även gäller för Nederländerna, som ju undertecknat densamma. I samband med ett eventuellt utlämningsförfarande till Turkiet har Nederländerna att ta hänsyn till reglerna om förbud mot återsändande i konventionens artikel 33. Vid EU:s toppmöte i Tammerfors i oktober 1999 poängterade Sverige, med stöd från flera andra medlemsstater, vikten av att denna princip om förbud mot återsändande beaktas. Därtill kommer även att Nederländerna enligt internationella konventioner är förhindrat att avvisa eller utlämna en person till ett land där denne riskerar tortyr eller annan omänsklig behandling.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.