Politisering av fondutbudet i PPM

Skriftlig fråga 2020/21:2593 av Dennis Dioukarev (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-20
Överlämnad
2021-04-21
Anmäld
2021-04-22
Svarsdatum
2021-04-28
Sista svarsdatum
2021-04-28
Besvarad
2021-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Pensionsgruppen har nått en överenskommelse som innebär stora förändringar av premiepensionssystemet. SD har stängts ute från förhandlingarna och har därför inte haft möjlighet att påverka dessa. Förändringarna innebär inskränkningar av valfriheten för pensionsspararna eftersom man avser att krympa utbudet på fondtorget kraftigt. Fondtorget, som genom högre krav och urvalskriterier redan minskats i en omgång från cirka 800 fonder till dagens 500, ska alltså reduceras ytterligare ned till 150–200 fonder. Enligt överenskommelsen ska fonderna också vara ”kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet”, formuleringar som lämnar en uppsjö av tolkningsutrymme. Vad som är hållbart och av hög kvalitet i dag för en person kan vara motsatsen i morgon och vice versa. Risken för politisk styrning måste därför anses vara överhängande.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Hur tänker statsrådet säkerställa att fondutbudet förblir fritt från politiserade mål och styrning?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2593 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

S2021/ 03673 S2021/03674 Socialdepartementet Socialförsäkringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2592 Minskad valfrihet i PPM och fråga 2020/21:2593 Politisering av fondutbudet av Dennis Dioukarev (SD)

Dennis Dioukarev har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa dels pensionsspararnas valfrihet när fondutbudet reduceras, dels att fondutbudet förblir fritt från politiserade mål och styrning.

Frågorna avser den reformering av premiepensionssystemet som partierna som står bakom pensionssystemet har kommit överens om och som innebär att en särskild huvudman ska ha ansvaret för att på professionella grunder erbjuda pensionsspararna ett fondtorg med upphandlade fonder.

Premiepensionssystemets akuta behov av förändring blev tydligt när en rad oegentligheter med anknytning till fondtorget uppdagades. Detta föranledde omfattande förändringar av fondtorget för att göra det säkrare. För att skapa tillit till systemet och mer trygga pensioner var det dock tydligt att staten måste gå ännu längre. Det är bakgrunden till de steg som nu tas i reformeringen och som innebär en övergång till ett premiepensionssystem med upphandlade fonder.

En central utgångspunkt för den nya ordningen är att de pensionssparare som vill göra egna fondval ska erbjudas en reell valfrihet på fondtorget. Fondtorget ska tillhandahålla fonder med olika risknivå och placeringsinriktningar. Den enskilde pensionsspararen som vill göra ett eget val ska alltså kunna välja bland ett brett utbud av olika fonder för att hitta den eller de fonder som passar spararens önskemål, exempelvis baserat på den egna riskpreferensen. Valfriheten är en viktig princip för premiepensionssystemet och för fondtorget. Inriktningen är därför att upphandlingen av fonder ska regleras på ett sätt som säkerställer att pensionsspararna fortsatt har en reell valfrihet.

Jag delar inte Dennis Dioukarevs farhåga att överenskommelsen om att fonderna som upphandlas till fondtorget ska vara kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet skulle innebära en risk för politisk styrning. Det är av yttersta vikt att upphandlingarna sker på strikt professionella och marknadsmässiga grunder. Inga andra hänsyn ska tas än att erbjuda spararna så bra och prisvärda fonder som möjligt. För att säkerställa detta kommer upphandlingsförfarandet att styras av lag, vilket innebär att politisk styrning av vilka fonder som ska erbjudas på fondtorget inte kommer att vara möjlig.

Stockholm den 27 april 2021

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.