polisverksamheten på Södertörn
Skriftlig fråga 1999/2000:637 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-28
- Anmäld
- 2000-03-07
- Besvarad
- 2000-03-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:637
av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till justitieminister Laila Freivalds om polisverksamheten på SödertörnDet råder i dag en stor allmän polisbrist i Stockholm. Läget för Södertörns polismästardistrikt är akut. Närpolisområdena har nästan inga poliser i yttre tjänst. För ett område med åtta närpolisområden och 260 000 invånare finns bara nio närpoliser i yttre tjänst om utryckningsverksamhetens skulle ha full bemanning. Det finns planer på att lägga ned basstationen i Handen, vilket innebär att över 100 000 människor lämnas utan polisresurser.
Bristande resurser, men också svårigheten att rekrytera, och ett antal poliser som säger upp sig ligger bakom den uppkomna situationen. Ytterst är dock regeringen och justitieministern ansvarig för den totala tilldelningen av resurser till polisen @ även om dessa sedan fördelas av andra.
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att tillförsäkra medborgarna på Södertörn tillräckligt med polisresurser för bl.a. närpolisverksamheten och basstationerna?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:637 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:637 om polisverksamheten på Södertörn
Justitieminister Laila Freivalds
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att tillförsäkra medborgarna på Södertörn tillräckligt med polisresurser för bl.a. närpolisverksamheten och basstationerna.
Inledningsvis vill jag slå fast att det är Rikspolisstyrelsen som fördelar polisväsendets resurser och det är Polismyndigheten i Stockholms län som ansvarar för att polisverksamheten där bedrivs effektivt och fungerar väl.
När det gäller polisstationen i Handen är det alltså polismyndigheten som efter sina förutsättningar ska bedöma hur myndighetens resurser bäst ska disponeras. Alla beslut av polisoperativ karaktär måste fattas lokalt inom polisväsendet. Det vore därför fel av mig att ha synpunkter på var en polismyndighet ska ha polisstationer. Samtidigt vill jag understryka att polisen måste vara lyhörd för omvärldens krav på verksamheten. I det sammanhanget vill jag också lyfta fram arbetet med lokala utvecklingsavtal i storstadsregionerna som bygger på bred samverkan mellan bl.a. polisen och berörda kommuner.
Enligt polisväsendets årsredovisning för år 1999 fanns det 16 201 poliser i landet vid utgången av året. Det är en minskning med drygt 200 jämfört med år 1998. Enligt uppgifter från Polismyndigheten i Stockholm minskade under samma tid det totala antalet poliser vid myndigheten från 4 746 till 4 570 och därav antalet närpoliser från 1 206 till 1 056.
Enligt min mening är minskningen av antalet poliser inte acceptabel. Det behövs fler poliser i landet, inte minst för att trygga närpolisreformen. Samtidigt finns det fortfarande utrymme för ett mer effektivt utnyttjande av dagens resurser. Jag vill särskilt nämna de utökade möjligheterna att styra förläggningen av arbetstid efter verksamhetens behov som polisväsendets nya arbetstidsavtal innebär.
Jag har tidigare sagt att regeringen kommer att ange vilka ytterligare resursförstärkningar som behöver tillföras rättsväsendet i den ekonomiska vårpropositionen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.