polisverksamheten i Värmland
Skriftlig fråga 2001/02:649 av Nisser, Per-Samuel (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-01
- Anmäld
- 2002-02-05
- Besvarad
- 2002-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 februari
Fråga 2001/02:649
av Per-Samuel Nisser (m) till justitieminister Thomas Bodström om polisverksamheten i VärmlandPolisstyrelsen i Värmland har beslutat att minska antalet poliser och civilanställda samt att dra in den enda polisbåt som i dag finns i Vänern.
Allt detta är mycket olyckligt. Det finns en stor oro i länet för de aviserade neddragningarna inom polisen. Färre poliser ger sämre service.
Vad gäller polisbåten så blir effekten, om den försvinner, att det inte kommer att vara någon tillsyn över hela Vänern @ Sveriges största insjö.
Vad händer vid båtolyckor, sjöfylleri, oljeutsläpp, fisketillsyn m.m.? Ska hela Vänern bli ett laglöst hav?
Justitieministern har vid flera tillfällen uttalat att regeringen ska satsa på fler poliser och att mer resurser ska tillföras rättsområdet. Dessa uttalanden stämmer mycket illa med det som nu sker i Värmland. Polisstyrelsen har tyvärr inte fått mer resurser. Det är helt oacceptabelt. Den nedrustning av polis och rättsväsende vi nu ser får mycket negativa effekter. Enskilda litar inte på att polisen kommer när de behövs, och olika grupper startar "bevakningspatruller" inom olika tätorter, villa- och industriområden. Så vill vi inte ha det. Det har gått så långt att kommuner nu erbjuder sig att vara med och finansiera polisverksamheten så att man slipper neddragningar.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att förhindra de försämringar som nu aviseras, vad gäller antalet poliser och polisbåt i Värmland?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:649 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 6 februari
Svar på frågorna 2001/02:644 om Polismyndigheten i Värmland och 649 om polisverksamheten i Värmland
Justitieminister Thomas Bodström
Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att uppsägningar vid Polismyndigheten Värmland blir nödvändiga på grund av brist på ekonomiska resurser. Per-Samuel Nisser har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra de försämringar som nu aviseras vad gäller antalet poliser och polisbåt i Värmland.
Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
Regeringen gör nu den största satsningen på polisen någonsin. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen. Den stora satsningen kommer att ge fler poliser och större resurser för att förebygga och bekämpa brott. Fler civila specialister ska anställas. Satsningen på att utveckla den lokala polisen @ närpolisreformen @ ska fullföljas.
Nu bedrivs polisutbildning såväl vid Polishögskolan i Solna som vid universiteten i Umeå och Växjö. Enligt Rikspolisstyrelsens bedömning bör resurstillskotten göra det möjligt att utbilda så många poliser att det 2004 finns 17 000 poliser.
Den stora satsning som regeringen har gjort på polisen har lett till att polisen enligt den till regeringen senast inkomna prognosen hade ett överskott på ca 37 miljoner kronor vid utgången av 2001.
Resurserna till respektive polismyndighet fördelas inte av regeringen, utan av Rikspolisstyrelsen. Fördelningen sker efter budgetdialog mellan rikspolischefen och länspolismästaren.
Polismyndigheten Värmland har fått tillskott i den medelsfördelning som Rikspolisstyrelsen har gjort. Av den tilläggsbudget på 600 miljoner kronor som polisen fick 2001 har drygt 28 miljoner kronor fördelats till Polismyndigheten Värmland. Jag har fått berättat för mig att Polismyndigheten Värmland sedan tidigare år har stora underskott och att polisstyrelsen nu har fattat beslut om en åtgärdsplan som ska leda till ekonomisk balans vid utgången av 2004. I planen ingår bl.a. förtidspensioneringar och en möjlighet för civilanställda att utbilda sig till poliser. Åtgärdsplanen kommer att diskuteras med Rikspolisstyrelsen.
Jag vill avslutningsvis framhålla att regeringen även fortsättningsvis avser att följa rättsväsendets verksamhet och resultat.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.