polissituationen
Skriftlig fråga 1999/2000:1219 av Järrel, Henrik S (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-07-18
- Besvarad
- 2000-08-17
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1219
av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Laila Freivalds om polissituationenJustitieministern missar ogärna tillfället att påpeka att rättstrygghetsläget för allmänheten i stort sett är gott samt att polisens resurser är hyfsat goda och dess närvaro i princip garanterad.
Dessa "skrivbordssynpunkter" står i ganska bjärt kontrast mot de intryck som levereras av företrädare för den brottsdrabbade allmänheten, nyhetsmedierna, polismyndigheter och polisfacket självt.
Långa utredningstider, många avskrivningar, alltfler bristfälliga utredningar, långa reaktionstider på larm, stora vakanser, maximerat övertidsuttag och otillräckligt antal synliga närpoliser är exempel på sådan kritik som förs fram allt oftare. Även om förhållandena kan variera inom olika län och distrikt är den allmänna bild som framtonar klart oroväckande.
Lägg därtill kvarstående brister vid Polishögskolan så förstår man att läget när det gäller rättstryggheten är allt annat än idealiskt.
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att skapa sådana arbetsförutsättningar för rikets ordningsmakt att den faktiska rättstryggheten för medborgarna kan stärkas?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1219 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
den 17 augusti
Svar på fråga 1999/2000:1219 om polissituationen
Justitieminister Laila Freivalds
Henrik S Järrel har frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att skapa sådana arbetsförutsättningar för polisen att den faktiska rättstryggheten för medborgarna kan stärkas.
Med rättstrygghet avses människors skydd för liv, hälsa, integritet och egendom. Rättsväsendets myndigheter har under de senaste åren arbetat intensivt med att reformera och utveckla verksamheten så att den ska svara mot de krav medborgarna ställer på snabbhet, rättssäkerhet och hög kvalitet, och jag vidhåller att vi har en god rättstrygghet i landet. Men den kan självklart förstärkas ytterligare.
Bakgrunden till Henrik S Järrels fråga gäller i princip utryckningstiderna, brottsutredningarna och bristen på polispersonal.
De senaste åren har majoriteten av polismyndigheterna bedömt att kvaliteten i utryckningsverksamheten varit oförändrad. Det bekräftas också vid en granskning av kötiden för högprioriterade ingripanden. Rikspolisstyrelsen har däremot varit kritisk till att flertalet polismyndigheter saknat konkreta mål för ledning och styrning av verksamheten och att den problemorienterade ansatsen ännu inte har fått tillräckligt genomslag. Jag kan alltså inte utan vidare instämma i att det skulle vara de långa reaktionstiderna som är det dominerande problemet.
Däremot är det sant att utredningsverksamheten haft en ogynnsam utveckling. Det är också riktigt att det vid flera polismyndigheter råder brist på poliser och att övertidsuttaget varit stort. Regeringen har uppmärksammat dessa förhållanden och vidtagit åtgärder för att komma till rätta med dem.
Antalet anmälda brott som kommer till polisens kännedom har ökat från ca 200 000 år 1950 till mer än 1 000 000 på 90-talet. Tyvärr måste man också konstatera att andelen uppklarade brott under efterkrigstiden har mer än halverats. Det är en djupt olycklig utveckling. Den trenden måste vändas. Som regeringen beskrivit i det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar (Ds 1996:59) är det en självklarhet att brott i första hand ska förhindras och det är hela samhällets ansvar. Däremot är det en uppgift för polis och åklagare att öka andelen uppklarade brott. Det är en lång process som kräver ett målmedvetet arbete för att förbättra de metoder och rutiner som används i den brottsutredande verksamheten.
I september år 1996 beslutade regeringen om mål och riktlinjer för åklagarväsendets och polisens samverkan på det kriminalpolitiska området (Ju96/3067). Genom beslutet har åklagarväsendets och polisens insatser samordnats så att de samlade resurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har tillsammans avsatt stora resurser för att förbättra utredningsverksamheten. Det har bl.a. resulterat i kompetenshöjande åtgärder, nya bestämmelser om fördelning av förundersökningsledarskapet och nya tekniska hjälpmedel. Flera myndigheter inom rättsväsendet har inlett samarbetsprojekt som syftar till att minska genomströmningstiderna för vissa brottmålsärenden, exempelvis i Jönköping och Handen. På lokal nivå har polis- och åklagarmyndigheter också utvecklat olika modeller för kvalitetssäkring av brottsutredningsverksamheten. Dessa åtgärder har på en del håll redan börjat ge goda resultat. För att effekten ska bli tydlig på riksnivå krävs nu att nya metoder får genomslag i alla landets polismyndigheter.
För att stödja och driva på utvecklingen har regeringen i regleringsbrevet för polisväsendet år 2000 ställt upp följande verksamhetsmål. Polisens utredningsarbete ska bedrivas rättssäkert, effektivt och på ett ändamålsenligt sätt. Andelen uppklarade brott ska öka och tiden mellan brottsanmälan och slutredovisning ska bli kortare. Polisens bemötande av och stöd till brottsoffer och vittnen ska också förbättras ytterligare.
Enligt regeringens bedömning är det också nödvändigt att tillskjuta resurser som gör det möjligt att öka antalet poliser och annan personal inom polisväsendet. Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen föreslagit att rättsväsendet ska tillföras stora resursförstärkningar under de tre kommande åren. Huvuddelen av dessa medel kommer att tillfalla polisen men den slutliga fördelningen kommer att redovisas först i höstens budgetproposition. Därutöver har polisväsendet tillförts ca 200 miljoner kronor som en engångsvis resursförstärkning redan för innevarande år.
När det gäller Polishögskolan kan jag slutligen upplysa om att Rikspolisstyrelsen genomför en utvärdering av den nya grundutbildningen för poliser. Den förändrade pedagogiska inriktningen har allmänt sett medfört att nya krav ställs på ledning, lärare, studerande och administratörer. Under Rikspolisstyrelsens ledning pågår nu ett arbete för att anpassa och utveckla skolans verksamhet enligt de förutsättningar som gäller.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.