Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

polissituationen i Rättvik

Skriftlig fråga 2001/02:161 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-06
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 november

Fråga 2001/02:161

 av Rolf Gunnarsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om polissituationen i Rättvik

Platsen är Riksdagshuset. Ett dussintal företagare från Rättvik gästar den s.k. Dalabänken. Oron över polissituationen i Sverige, i Dalarna och på deras "hemmaplan" Rättvik är stor. De har för övrigt skrivit ett brev till statsrådet den 14 september @ och ännu har man inte fått något svar! Någon ljusning på polisfronten har man inte sett i Rättvik. Företagarna tvingas nattetid "patrullera" i bygden. Statistik säger att brotten minskar i Rättvik. Själva säger företagarna att statistiken ljuger @ det är helt enkelt så att folk tröttnat på att anmäla brotten då inget händer utan ärendena kommer tillbaka med noteringen "brott kan ej styrkas, ärendet avskrivs". Företagarnas oro är stor. Till oss säger man "sluta prata, nu måste ni handla". De är delvis uppgivna och skrev i brevet till statsrådet bl.a.:

"Vår egen tillsyn, som tydligen gjort viss verkan, uppskattas av polisen. Som tack tar de bort ytterligare resurser, som troligtvis innebär att vi inte orkar längre, utan ger oss. Vilka följder detta får vet vi ej".

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidtaga för att komma till rätta med nämnda problem?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:161 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 13 november

Svar på fråga 2001/02:161 om polissituationen i Rättvik

Justitieminister Thomas Bodström

Rolf Gunnarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att komma till rätta med polissituationen i Rättvik.

Jag vill först framhålla att det är Rikspolisstyrelsen, inte regeringen, som fördelar resurser inom polisväsendet polismyndigheterna. Fördelningen sker efter budgetdialoger mellan Rikspolisstyrelsen och ledningen för varje polismyndighet.

Neddragningarna under 1990-talet drabbade stora delar av den offentliga sektorns verksamhet, även polisen. Nu gör regeringen emellertid den största satsningen på rättsväsendet någonsin. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen. Den stora satsningen kommer att ge fler poliser och större resurser för att förebygga och bekämpa brott. Enligt Rikspolisstyrelsens bedömning bör resurstillskotten göra det möjligt att utbilda så många poliser att det 2004 bör finnas 17 000 poliser. Fler civila specialister ska anställas. Satsningen på att utveckla den lokala polisen @ närpolisreformen @ ska fullföljas.

Ökade ekonomiska resurser och anställning av fler poliser är viktiga delar i regeringens arbete för att utveckla polisverksamheten. Det är också angeläget att polisen kan koncentrera sig på sina kärnuppgifter. Därför har regeringen tillsatt en utredning med uppgift att göra en översyn av polisens arbetsuppgifter. Syftet med utredningen är att om möjligt renodla polisens verksamhet så att polisen med bibehållna resurser kan koncentrera sig på sin centrala funktion att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Ett delbetänkande lämnades i fredags och utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2002.

Polisen kan inte ensam få bukt med brottsligheten. I regeringens nationella brottsförebyggande program, Allas vårt ansvar, understryks betydelsen av att fler deltar i arbetet. Kommunernas lokala brottsförebyggande råd, t.ex., är viktiga aktörer. Ansvaret för kampen mot kriminaliteten vilar ytterst på staten men för att arbetet ska få genomslag på den lokala nivån krävs att alla goda krafter samverkar och att kampen förs på bred front.

Regeringen kommer att fortsätta att noga följa rättsväsendets verksamhet och resultat och att, efter analys av vidtagna effektiviseringsåtgärder, återkomma med de ytterligare insatser som krävs för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.