polisresurser i gles- och landsbygden
Skriftlig fråga 1999/2000:461 av Svensson, Per-Olof (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-01-21
- Anmäld
- 2000-01-25
- Besvarad
- 2000-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 januari
Fråga 1999/2000:461
av Per-Olof Svensson (s) till justitieminister Laila Freivalds om polisresurser i gles- och landsbygdenAllt oftare kan man läsa och höra om att den grövre brottsligheten, framför allt i form av bank- och butiksrån, ökar i gles- och landsbygden. Man kan dra den slutsatsen att det blivit vanligare eftersom polisresurserna minskat och centraliserats. Om just detta är en bidragande orsak eller om skälen är andra torde vara svårt att avgöra.
Det kan inte vara helt osannolikt att det är avsaknaden av dygnet-runt-närhet till polisen som kan ha en viss inverkan på att begå grövre brott just i gles- och landsbygden. Ju längre från polisen brotten begås desto mindre är risken för snabba polisinsatser.
Därför frågar jag ministern:
Vad avser justitieministern att göra för att även gles- och landsbygd ska ha nära tillgång till polisresurser?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:461 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
den 26 januari
Svar på fråga 1999/2000:461 om polisresurser i gles- och landsbygden
Justitieminister Laila Freivalds
Per-Olof Svensson har frågat vad jag avser att göra för att även gles- och landsbygden ska ha nära tillgång till polisresurser.
Bakgrunden till frågan är enligt Per-Olof Svensson uppgifterna att den grövre brottsligheten, framför allt bank- och butiksrån, ökar i gles- och landsbygden. Per-Olof Svensson anser att det kan bero på att avsaknaden av dygnet-runt-närhet till polisen försämrar möjligheten till snabba polisinsatser.
När det gäller bank- och postrån har dessa minskat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Enligt BRÅ:s statistik begicks 340 bank- och postrån år 1993 jämfört med 103 år 1998. Antalet anmälda butiksrån har i stort sett varit konstant under samma tidsperiod.
Statistiken tyder också på att storstadslänens andelar av dessa brott har minskat. Enligt BRÅ kan det bero på att bank- och postkontoren i storstadsregionerna blivit bättre skyddade mot rån. Antalet bank- och postrån har dock minskat även utanför storstadsregionerna.
Bankrånet i Kisa är ett exempel på angrepp mot banker i mindre orter och visar hur stora resurser som krävs för att gripa tungt beväpnade bankrånare och hur utomordentligt farligt det kan vara för de poliser som är inblandade i jakten.
Att alltid ha så stora polisresurser i tjänst i varje del av landet att bankrån helt kan förhindras låter sig knappast göra. För att minska antalet rån mot banker och postkontor handlar det inte heller bara om fler poliser. Det brottsförebyggande arbetet är av avgörande betydelse för att försvåra rån. Här kan nämnas t.ex. bättre övervakningskameror, tidlås på bankvalv och slussar in till kontoren.
Men det behövs också fler poliser. Situationen i många glesbygdsområden är särskilt problematisk, eftersom det för närvarande är svårt att rekrytera poliser till dessa områden. För att underlätta rekryteringen av poliser till bl.a. Norrland inrättas nu i Umeå en ytterligare polisutbildning. På sikt kan det vara önskvärt att förlägga polisutbildning till ytterligare en eller ett par platser i landet.
Stora delar av vårt land är så glest befolkade att det i realiteten saknas förutsättningar för att upprätthålla en polisiär närvaro på samma nivå som i tätorterna. När det gäller sådana områden måste vi tänka i nya banor. Förhållanden med långa avstånd och liten, kanske t.o.m. minskande, befolkning, ställer krav på nya lösningar. Inom Justitiedepartementet övervägs därför olika möjligheter att komplettera polisens insatser i glest befolkade områden.
En renodling av polisarbetet till i huvudsak polisiära uppgifter är av stor betydelse för att tillvarata polisens resurser på bästa sätt. I den s.k. ROPA-rapporten har Polismyndigheten i Stockholm gjort en översyn av uppgifter som polisen sköter i dag men som egentligen andra myndigheter eller kommunerna bör ha ansvaret för. ROPA-rapportens slutsatser bereds för närvarande inom Rikspolisstyrelsen, som avser att före årets slut komma in till regeringen med förslag till författningsändringar för att renodla polisarbetet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.