polisernas situation
Skriftlig fråga 1999/2000:60 av Ekendahl, Maud (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-10-13
- Anmäld
- 1999-10-18
- Besvarad
- 1999-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 oktober
Fråga 1999/2000:60
av Maud Ekendahl (m) till justitieminister Laila Freivalds om polisernas situationRapport efter rapport bekräftar hur dåligt många av landets poliser mår. Poliser saknas för att kunna upprätthålla lag och ordning. De vakanta tjänsterna blir alltfler, och alla har inte personlig skyddsutrustning. Förtroendet för polisledningen saknas i över hälften av landets myndigheter.
Det råder orättvis lönesättning mellan poliser som utför samma arbetsuppgifter. I Skåne och Västsverige kan det skilja mer än 2 000 kr per månad.
Från justitieministern hörs inte ett ljud!
Vad avser justitieministern vidtaga för åtgärder för att förbättra situationen för landets poliser?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:60 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:60 om polisernas situation
Justitieminister Laila Freivalds
Maud Ekendahl har frågat vad jag avser att vidta för åtgärder för att förbättra situationen för landets poliser.
Inom polisväsendet pågår sedan en tid ett omfattande moderniseringsarbete som i huvudsak drivs av de enskilda myndigheterna med Rikspolisstyrelsen som samordnare. Målet är att polisverksamheten skall bedrivas med högre effektivitet och kvalitet. Det är nödvändigt för att möta de nya krav som medborgarna ställer på polisen bl.a. när det gäller bekämpningen av den grova och organiserade brottsligheten men också för att på ett effektivt sätt förebygga brott. Medborgarperspektivet skall prägla verksamheten.
Moderniseringarna har bl.a. inneburit struktur- och organisationsförändringar, nya och förändrade arbetsmetoder, olika former av kompetensutveckling och en ökad samverkan. Dessutom har rationaliseringarna och de ekonomiska förutsättningarna medfört att flera myndigheter minskat antalet anställda, bl.a. genom uppsägningar. Ett förändringsarbete ställer alltid stora krav på organisationen, både på den personal som direkt drabbas av förändringen och på de chefer som skall leda utvecklingsarbetet.
Regeringen bedömde i förra årets budgetproposition att det var möjligt att öka anslaget till polisen bl.a. för att stödja det fortsatta rationaliseringsarbetet. Därför avsattes ytterligare 905 miljoner kronor för perioden 1999@2001. För år 1999 är ökningen 405 miljoner kronor. Till en del skall de nya medlen användas till förstärkning av de personella resurserna.
I årets budgetproposition som nyligen överlämnades till riksdagen har regeringen utförligt redovisat läget inom polisväsendet. Regeringen har bl.a. gjort bedömningen att rekryteringen av poliser måste öka väsentligt. Av det skälet och för att underlätta rekryteringen av poliser till glesbygdslänen bör det inrättas en eller flera filialer till Polishögskolan. Höjningen av polisens anslag för år 2000 motiveras bl.a. av finansieringen av den nya polisutbildningen i Umeå. För att förbättra och utveckla arbetsförhållandena för de polisanställda måste dessutom satsningarna på kompetensutveckling fortsätta, frågan om arbetsfördelningen mellan poliser och annan personal övervägas samt chefsfunktionen och jämställdhetsarbetet utvecklas.
För att klara ekonomin på sikt bedömer regeringen att det är nödvändigt att fortsätta att effektivisera och modernisera verksamheten. Riksdagens justitieutskott har vid behandlingen av 1999 års ekonomiska vårproposition framhållit vikten av att rättsväsendet har tillgång till medel för att kunna lösa sina uppgifter och för att verksamheten skall kunna utvecklas och moderniseras i enlighet med de mål statsmakterna ställt upp. När det gäller polisväsendet handlar det inte minst om att öka antalet poliser och säkra närpolisreformen. Regeringen har tidigare uttalat att den avser att återkomma i 2000 års ekonomiska vårproposition när det gäller de ytterligare resursförstärkningar som behövs för att kunna fullfölja statsmakternas intentioner i fråga om utvecklingen av rättsväsendet.
När det gäller lönesättningen för de anställda i polisväsendet vill jag påpeka att det är varje myndighet som efter sina förutsättningar skall utforma sin lönepolitik. Jag har inhämtat att Rikspolisstyrelsen och arbetstagarorganisationerna för närvarande förhandlar bl.a. om lönerna inom polisväsendet för perioden 1998@2001.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.