Poliser som slutar i förtid

Skriftlig fråga 2015/16:1015 av Roger Haddad (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-03-22
Överlämnad
2016-03-22
Anmäld
2016-03-23
Svarsdatum
2016-03-30
Sista svarsdatum
2016-03-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Polismyndigheten har presenterat uppgifter för verksamhetsåret 2015. Omkring 300 poliser har lämnat sin anställning inom polisen före pensionsåldern. En orsak som angavs är den nya polisorganisationen. Det finns också andra skäl som exempelvis resurser, arbetsmiljö och personalens villkor. Även om detta är operativa frågor är det oerhört viktigt att regeringen – som Polismyndighetens uppdragsgivare – agerar för att situationen inte ska bli sämre. 

Polisen tappar personal till andra myndigheter, både till Säkerhetspolisen och till Migrationsverket. Kompetens förloras när erfarna medarbetare slutar innan de uppnår pension. Detta sker samtidigt som polisen omorganiserar och söker efter fler poliser i organisationen på civila poster och för yttre tjänst. 

Det finns också uppgifter om att myndigheten hindrar poliser som vill söka sig tillbaka, men nu har vissa polisregioner öppnat för den möjligheten igen för att lösa det akuta behovet. En sådan lösning måste finnas generellt och centralt för hela polisen. 

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att polisen ska kunna behålla men också locka tillbaka medarbetare?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1015 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Dnr Ju2016/02548

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1015 av Roger Haddad (L) Poliser som slutar i förtid

Roger Haddad har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att polisen ska kunna behålla men också locka tillbaka medarbetare.

Ombildningen av svensk polis är en av de mest omfattande organisationsförändringarna inom staten på många år. Den innebär stora interna omflyttningar av såväl personal som verksamheter, samtidigt som det ordinarie polisarbetet ska löpa på som vanligt. Ombildningen påverkar alla som arbetar inom polisen och jag kan förstå den oro och frustration som kan uppstå. Om polisanställda väljer att sluta på myndigheten på grund av frustration är det förstås beklagligt.

Personalomsättningen bland poliser är dock fortfarande låg i jämförelse med genomsnittet för svensk statsförvaltning. Samtidigt är det av stor vikt att Polismyndigheten är en arbetsplats dit människor söker sig och vill stanna. Det är därför angeläget att Polismyndigheten noga följer och agerar på utvecklingen av personalomsättningen inom myndigheten. Jag förutsätter att Polismyndigheten och arbetstagarorganisationerna har ett konstruktivt samarbete i syfte att långsiktigt utveckla Polismyndigheten på bästa sätt.

Frågor som rör polisanställdas arbetsmiljö och löner sköts av Polismyndigheten inom ramen för det delegerade arbetsgivaransvaret. Det innebär att regeringen varken ska eller får påverka exempelvis lönebildningen i myndigheten.

Regeringen ska däremot ge polisen så goda förutsättningar som möjligt att genomföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Polismyndigheten lämnade den 29 februari ett budgetunderlag till regeringen, med bedömningen att antalet polisanställda behöver öka med 3 300 fram till och med 2020. Äskandet bereds nu i Regeringskansliet inom ramen för budgetprocessen.

I sitt regleringsbrev har Polismyndigheten ett särskilt uppdrag att kontinuerligt hålla regeringen informerad om hur ombildningsarbetet fortlöper. Statskontoret har också ett pågående uppdrag av regeringen att följa upp ombildningen. Jag fortsätter även att på andra sätt följa Polismyndighetens arbete som rör personalfrågor.

Stockholm den 30 mars 2016

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.