polisens skyddstelefoner
Skriftlig fråga 2001/02:852 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-08
- Anmäld
- 2002-03-12
- Besvarad
- 2002-03-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:852
av Inger René (m) till justitieminister Thomas Bodström om polisens skyddstelefonerRikspolisstyrelsen ansvarar i dag för upphandling och fördelning av skyddstelefoner till hotade personer. När NMT-telefoner vid förra årsskiftet ersattes av GSM-telefoner, upphandlade Rikspolisstyrelsen 620 larmtelefoner för en kostnad av 4,2 miljoner kronor. Dessa telefoner är utrustade med GPS-funktion vilket innebär att personen utrustad med denna telefon ska kunna spåras via satellit.
Det har nu visat sig att de telefoner som Rikspolisstyrelsen upphandlade är otillförlitliga och GPS-funktionen fungerar inte. Polisen dömer ut den inköpta telefonen och forskare vid KTH anser att telefonen duger bäst till sportfiskare och fritidsfolk. Larmen kommer många gånger inte fram till polisernas larmcentral och polisen har svårt att spåra den hotade.
Polisen i Stockholm har infört nyttjandeförbud mot den bärbara skyddstelefonen, inte heller polisen i Malmö vill dela ut larmtelefonen till hotade personer.
De personer som oftast använder bärbara skyddstelefoner är kvinnor som blivit misshandlade och för sin säkerhets skull är i stort behov av skyddstelefoner. Det finns kvinnor som nu känner sig tvingade att själva bekosta funktionsdugliga larm från säkerhetsbolag @ och det kan inte vara meningen.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att tillförsäkra att de skyddstelefoner som delas ut till kvinnor med skyddsbehov är funktionsdugliga?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:852 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2001/02:852 om polisens skyddstelefoner
Justitieminister Thomas Bodström
Inger René har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillförsäkra att de skyddstelefoner som delas ut till kvinnor med skyddsbehov är funktionsdugliga.
De personer som oftast använder skyddstelefoner är, som Inger René påpekar, som regel kvinnor som blivit misshandlade av en närstående. De måste, liksom andra medborgare, kunna känna maximal trygghet. Polisen kan hjälpa dem med skydd, bl.a. i form av larmpaket, där skyddstelefonen utgör en del. Även andra myndigheter och ideella organisationer kan bidra till en ökad säkerhet.
Den utrustning som polisen erbjuder ska naturligtvis vara effektiv och tillförlitlig. Rikspolisstyrelsen ansvarar för att köpa in den tekniska utrustning som styrelsen anser behövs för att kunna bedriva polisverksamheten på ett effektivt och i övrigt tillfredsställande sätt. I det ansvaret ingår att följa upp att införskaffad teknik fungerar tillfredsställande och att den vid behov förbättras, byts ut eller kompletteras med alternativa lösningar.
Förbättrad teknik är ett sätt att öka tryggheten för utsatta personer. Vi får dock aldrig förledas att tro att tekniken i sig är nyckeln i kampen mot våldet. Regeringen bedriver sedan flera år tillbaka ett omfattande arbete mot våld mot kvinnor och kommer även fortsättningsvis att prioritera det arbetet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.