polisens situation
Skriftlig fråga 1999/2000:1194 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-07-06
- Besvarad
- 2000-07-27
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1194
av Rolf Gunnarsson (m) till justitieminister Laila Freivalds om polisens situationI mitt hemlän Dalarna har en av tidningarna gjort en egen @ icke vetenskaplig @ enkätundersökning om vad boende i Falu kommun har för åsikter om polisen. Rubriken på artikeln lyder:
"Ingen räddare i nöden. 75 procent av faluborna tror inte att de får hjälp av polisen när de behöver den som bäst".
Det är ännu ett tecken på att polissituationen är allvarlig, kanske allvarligare än vad många trott/tror.
I en uppföljning säger tf. polischefen i en kommentar:
"Resultatet är allvarligt".
Han menar att detta inte är tillfredsställande ur trygghetssynpunkt. I samma artikel berättas om personalutvecklingen hos polisen: 152 poliser har blivit 122 och av 71 civilanställda återstår 30.
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka polisens besvärliga situation?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1194 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:1194 om polisens situation
Justitieminister Laila Freivalds
Rolf Gunnarsson har frågat vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att motverka polisens besvärliga situation. I sin fråga hänvisar Rolf Gunnarsson till att en av tidningarna i Dalarna gjort en icke vetenskaplig enkätundersökning om vad boende i Falu kommun har för åsikter om polisen.
Det behövs fler poliser men också annan personal inom polisväsendet. Regeringen har därför i vårpropositionen föreslagit att rättsväsendet tillförs ytterligare 1 miljard kronor för år 2001, 1,5 miljarder kronor för år 2002 och 1,6 miljarder kronor för år 2002. Huvuddelen av dessa medel kommer att tillfalla polisen. Den slutliga fördelningen av tillskottet kommer att redovisas i höstens budgetproposition. Därutöver har polisen enligt beslut på tilläggsbudget tillförts ca 200 miljoner kronor för innevarande år. Regeringen har därmed föreslagit den största enskilda satsningen någonsin på rättsväsendet. Samtidigt har regeringen tillkännagivit att den avser att noga följa rättsväsendets verksamhet och resultat och återkomma till riksdagen beträffande de ytterligare insatser som erfordras för att statsmakternas intentioner i fråga om utvecklingen av rättsväsendet ska kunna fullföljas.
Jag vill emellertid understryka att det inte ankommer på regeringen att till landets polismyndigheter fördela de medel som anvisas för polisväsendet. Som jag tidigare har upplyst i frågesvar till riksdagen är detta Rikspolisstyrelsens uppgift. Som ett led i sitt fördelningsarbete genomför Rikspolisstyrelsen varje år resultat- och budgetdialoger med polismyndigheterna. Varje myndighet ska sedan fördela de anvisade resurserna mellan sina olika verksamheter på ett ändamålsenligt sätt.
Jag har vid flera tidigare tillfällen framhållit att det minskande antalet poliser inte är acceptabelt. Samtidigt som det behövs fler poliser finns det emellertid fortfarande ett utrymme för att använda resurserna mer effektivt. Jag vill i detta sammanhang exempelvis nämna polisens nya arbetstidsavtal som ger bättre möjligheter att anpassa arbetstiden efter verksamhetens behov.
Jag har inhämtat att flera polismyndigheter uppfattar svårigheten att rekrytera poliser som ett större problem än bristen på resurser. Därför är det glädjande att grundutbildning för poliser nu kommer att bedrivas även i Umeå. Inom Rikspolisstyrelsen undersöks möjligheterna att öka det totala antalet utbildningsplatser ytterligare genom att förlägga utbildning till ännu en eller ett par orter.
Även andra åtgärder för att snabbare komma till rätta med polisbristen kan emellertid övervägas. Exempelvis är det tänkbart att polisen i större utsträckning anställer civilpersoner, även sådana med särskild expertkompetens eller f.d. officerare. Regeringen avser också att under hösten tillsätta en utredning som bl.a. ska se över möjligheterna att komplettera polisens resurser i glesbefolkade områden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.