polisens resurser
Skriftlig fråga 2000/01:198 av Björkman, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-09
- Anmäld
- 2000-11-14
- Besvarad
- 2000-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:198
av Lars Björkman (m) till justitieminister Thomas Bodström om polisens resurserInternetbedrägerier är en typ av brott som ökar. Hos polisen i Borås saknar man Internetuppkopplingar och har problem med att få ut uppgifter som kan leda till att bedragarna kan spåras. Under tiden växer högen med anmälningar. I dag måste man köpa in spårningstjänster från IT-företag.
Det skulle ha kostat polisen över 30 000 kr att begära spårning på alla misstänkta adresser i den senaste bedrägerihärvan som man utreder. Men polisen slapp betala, då det drabbade företaget ställde upp och tog på sig kostnaden för de spårningar som behövde göras.
Brist på resurser och kompetent personal för att spåra IT-bedrägerier är inte det enda hindret i jakten på brottslingarna. Även telelagen ställer till besvär för polisen, när det gäller att få fram vissa uppgifter från Internetleverantörerna i brottsutredningar.
Vad avser ministern vidta för åtgärder för att polisen ska få de instrument de behöver i jakten på IT-bedragare?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:198 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 15 november
Svar på fråga 2000/01:198 om polisens resurser
Justitieminister Thomas Bodström
Lars Björkman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att polisen ska få de instrument man behöver i jakten på IT-bedragare.
Lars Björkmans fråga berör två skilda förhållanden. Det ena avser polisens IT-stöd i verksamheten såsom tillgång till Internet, det andra avser polisens möjligheter att bekämpa brott som begås via Internet.
Som regeringen har framhållit i budgetpropositionen är det angeläget att polisväsendet använder modern teknik för att effektivisera verksamheten. Rikspolisstyrelsen arbetar med en gemensam strategi för IT och inom styrelsen har det skapats en särskild enhet som har fått ett helhetsansvar för all verksamhetsutveckling, inklusive utveckling och förvaltning av IT-system. Det pågår också ett intensivt arbete med att ta fram de tekniska hjälpmedel som polismyndigheterna behöver.
I fråga om polisens möjligheter att bekämpa brott som begås via Internet vill jag mena att det finns en spetskompetens inom polisen på att spåra brottslingar på Internet. I vår lagstiftning regleras polisens rätt att få trafikdata genom tele- och Internetoperatörer i två olika regelverk. Det sker i rättegångsbalkens bestämmelser om hemlig teleövervakning och i telelagen. Skillnaden mellan dessa två regelverk är bl.a. att hemlig teleövervakning sker i hemlighet och kräver ett beslut av domstol, medan telelagens bestämmelser medger att brottsbekämpande myndigheter vänder sig direkt till teleoperatörerna för att få ut trafikdata för förfluten tid. Som Lars Björkman tar upp i sin fråga ersätter de brottsbekämpande myndigheterna teleoperatörerna för det arbete de utför. Det gäller vare sig det är fråga om hemlig teleövervakning eller en begäran enligt telelagen. I enskilda förundersökningar måste de brottsbekämpande myndigheterna givetvis göra prioriteringar. Alla omständigheter som kan leda till en uppgift av betydelse för utredningen kan inte undersökas. Därför kan det inträffa att polisen i en enskild förundersökning prioriterar möjligheten att få fram andra uppgifter framför möjligheten att få fram trafikdatauppgifter.
Bekämpningen av IT-relaterad brottslighet är till största delen en internationell fråga. Inom Europarådet pågår sedan en tid ett intensivt arbete med att ta fram en konvention om IT-relaterad brottslighet. Konventionsarbetet tar särskilt sikte på tvångsmedel för att underlätta utredningar av IT-relaterad brottslighet och det internationellt rättsliga samarbetet på detta område. Sverige deltar aktivt i och ställer sig positivt till det arbetet, som kan komma att kräva vissa ändringar i vår nuvarande lagstiftning på detta område. Konventionen ser jag som ett första viktigt steg i den internationella kampen mot IT-relaterad brottslighet.
Mot denna bakgrund ser jag inte behov av att för närvarande vidta ytterligare åtgärder på detta område.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

