polisens möjlighet att förfölja lagöverträdare
Skriftlig fråga 2004/05:877 av Hoff, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2005-02-04
- Anmäld
- 2005-02-08
- Besvarad
- 2005-02-10
- Svar anmält
- 2005-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 februari
Fråga 2004/05:877
av Hans Hoff (s) till justitieminister Thomas Bodström om polisens möjlighet att förfölja lagöverträdareEnligt lagen får det inte förekomma att polisen förföljer någon enbart av det skälet att han inte har stannat på polismans tecken eller att han kan misstänkas ha gjort sig skyldig till en överträdelse av trafikförfattningarna som inte kan föranleda annat än bötesstraff. Det krävs att den flyende genom visad brottslighet eller av annan anledning är att anse som farlig för andra människors liv eller hälsa.
Polisen får alltså inte åka efter någon som kört emot polismans tecken vid exempelvis nykterhetskontroll eller som kört mot rött eller gjort sig skyldig till hastighetsöverträdelse, om det inte samtidigt finns misstanke om grövre brott. Det betyder i praktiken att polisen inte har några möjligheter att stoppa trafikanter som väljer att åka ifrån platsen i stället för att stanna när de begått en trafikförseelse och ertappas.
Avser ministern att vidta några åtgärder för att ge polisen möjligheter att förfölja och stoppa trafikanter som inte stannar på polismans tecken?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:877 besvarad av Thomas Bodström
den 10 februari
Svar på fråga 2004/05:877 om polisens möjlighet att förfölja lagöverträdare
Justitieminister Thomas Bodström
Hans Hoff har frågat om jag avser att vidta åtgärder för att ge polisen möjligheter att förfölja och stoppa trafikanter som inte stannar på polismans tecken.
Självklart har polisen rätt att stoppa förare som gjort sig skyldiga till trafikbrott. För polisen innebär dock dessa situationer en svår avvägning mellan uppdraget att gripa misstänkta brottslingar och samtidigt undvika att därmed framkalla farliga situationer för andra trafikanter.
En utgångspunkt för polisens arbete är att det ska bedrivas på ett säkert sätt och inte framkalla farliga situationer där människor kan komma till skada. Det gäller också vid händelser i trafiken. Samtidigt måste polisen naturligtvis ha möjlighet att i vissa situationer bryta mot trafikregler.
Justitieombudsmannen har vid flera tillfällen uttalat sig om polisens agerande vid situationer med undflyende bilister. JO har i besluten betonat betydelsen av behovs- och proportionalitetsprinciperna. För att polisen alls ska anses ha rätt att förfölja en flyende bilförare på sådant sätt att dennes körning kan antas bli påverkad av polisens agerande måste bilföraren genom visad brottslighet eller av annan anledning vara att betrakta som farlig för andra människor. I annat fall bör polisens agerande stanna vid så kallat efterföljande, vilket har mer karaktären av riktad spaning. Om ett förföljande är motiverat måste riskerna vid genomförandet stå i rimlig proportion till intresset av att bilföraren grips eller omhändertas.
Rikspolisstyrelsen har sedan år 2000 föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 § 5 polislagen. Där finns regler bland annat om förföljande av undflyende fordon och om användningen av tekniska hjälpmedel.
Rikspolisstyrelsen har genom sina föreskrifter förtydligat regelverket på det här området och i nuläget har jag därför inte för avsikt att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.