polisens larmpaket
Skriftlig fråga 1999/2000:114 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-10-27
- Anmäld
- 1999-11-02
- Besvarad
- 1999-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:114
av Inger René (m) till justitieminister Laila Freivalds om polisens larmpaketFr.o.m. nästa höst slutar Rikspolisstyrelsen (RPS) att bära kostnaden för s.k. larmpaket för hotade personer. I stället får de lokala polismyndigheterna själva stå för kostnaderna. Upphandling av ca 1 200 larmenheter pågår just nu. Samtidigt har RPS i en skrivelse informerat landets polismyndigheter att de efter leverans få bekosta telefonerna själva. En telefon kostar ca 5 000@6 000 kr.
Erfarenhetsmässigt vet man att larmen måste konkurrera med övriga poster i en lokal polismyndighets hårt ansträngda budget. Efterfrågan på larmpaket ökar. Polisdistrikten tvingas prioritera vem som skall få larmen. Många kvinnor som utsätts för kvinnomisshandel har redan i dag svårt att få tillgång till ett larmpaket på grund av bristande resurser. Det har också visat sig, vid en inventering som RPS gjort av vilka särskilda insatser landets samtliga polismyndigheter gör i samband med kvinnomisshandel, att vissa polismyndigheter har påtagliga brister att akut och dygnet runt kunna låna ut s.k. larmpaket.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att tillförsäkra att de personer som verkligen behöver ett larmpaket också får tillgång till det?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:114 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:114 om polisens larmpaket
Justitieminister Laila Freivalds
Inger René har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillförsäkra att de personer som verkligen behöver ett larmpaket också får tillgång till det.
Bakgrunden till Inger Renés fråga är att kostnaderna för larmpaket till hotade personer fr.o.m. nästa höst överförs från Rikspolisstyrelsen till de lokala polismyndigheterna.
Inledningsvis vill jag slå fast att det är Rikspolisstyrelsen som ansvarar för fördelningen av de resurser som riksdagen och regeringen beslutat tilldela polisväsendet. Vid fördelningen av medel mellan polismyndigheterna ska hänsyn tas till myndigheternas arbetsbelastning och medborgarnas behov. Generellt sett finns det ett önskemål från polismyndigheterna att kostnadsansvaret för verksamheten ska ligga lokalt.
Rikspolisstyrelsen genomför varje år, med ledningen för varje polismyndighet, dels en budgetdialog om medelsramarna för de tre kommande åren, dels en resultatdialog om verksamheten föregående år. Dialogerna är viktiga instrument när det gäller att fördela resurserna på ett sätt som säkerställer en rationell polisverksamhet i hela landet.
Verksamheten med trygghetspaket har fallit väl ut och är ett värdefullt verktyg för att öka tryggheten för hotade personer. Ett sådant paket innehåller bl.a. en telefon som kan användas för att larma till polisen och ett larm i hemmet som är kopplat till polisen.
Det krävs en ordentlig analys av varje fall där någon begär ett trygghetspaket, bl.a. med en kartläggning var den hotade personen bor och att man samtidigt upprättar planer för hur polisen ska rycka ut om personen larmar. En förutsättning för att ett trygghetspaket ska vara meningsfullt är att polisen har resurser att följa upp varje larm.
Det är riktigt att Rikspolisstyrelsen i en rapport riktat kritik mot brister när det gäller tillhandahållande av trygghetspaket. Rikspolisstyrelsen gör bedömningen att det finns ett stort behov av en funktion eller enhet som tidigt och löpande samlar in, sammanställer och analyserar olika uppgifter om aktuella ärenden för att möjliggöra kontinuerliga risk- och hotbildsanalyser. Problemet är alltså uppmärksammat och kommer att vara föremål för Rikspolisstyrelsens fortsatta granskning.
En uppgradering av nuvarande telefonsystem pågår. De nuvarande NMT-telefonerna ska ersättas med modernare GSM-telefoner med positionsbestämningsfunktionen GPS. Rikspolisstyrelsen håller på att upphandla dessa nya telefoner. I dag finns omkring 400 kompletta trygghetspaket. Jag har från Rikspolisstyrelsen inhämtat att det redan nu finns beställningar från polismyndigheterna på närmare 600 av de nya telefonerna. Detta visar att polismyndigheterna är beredda att satsa på en fortsatt uppbyggnad av systemet med trygghetspaket.
Regeringen ser allvarligt på våld och hot mot enskilda. Riksdagen antog den 3 november regeringens förslag om skärpning av bestämmelserna om fridskränkning. I budgetpropositionen för år 2000 anges som ett prioriterat område att polisens insatser för att förebygga och beivra våld mot kvinnor och barn ska intensifieras och förbättras. Vidare sägs att skyddet för målsägande och vittnen ska stärkas. Regeringen avser att inom de närmaste veckorna ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett nationellt handlingsprogram för skydd av vittnen, målsägande och andra bevispersoner. Arbetet ska bedrivas i samverkan med Riksåklagaren, Kriminalvårdsstyrelsen och Domstolsverket.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.