Polisens inriktning mot organiserad brottslighet inom fotbollen
Skriftlig fråga 2025/26:785 av Lars Isacsson (S)
- Inlämnad:
- 2026-05-05
- Överlämnad:
- 2026-05-05
- Anmäld:
- 2026-05-06
- Svarsdatum:
- 2026-05-13
- Sista svarsdatum:
- 2026-05-13
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Regeringen har återkommande betonat att arbetet mot den organiserade brottsligheten ska prioriteras och att rättsväsendets resurser i ökad utsträckning ska riktas mot de kriminella nätverk som hotar samhällets grundläggande funktioner.
Samtidigt rapporteras det nu om att Polismyndigheten i Stockholmsregionen har inlett en särskild händelse med fokus på fotbollssupportrar. I den mediala kommunikationen kring insatsen framstår inriktningen i hög grad som riktad mot supportrar och läktarkultur, snarare än mot den organiserade brottslighet som enligt både polisens egna lägesbilder och externa analyser utgör det verkliga systemhotet kopplat till fotbollen.
Parallellt har AIK Fotboll nyligen uppgett att gängkriminella aktivt försöker rekrytera barn och ungdomsspelare i anslutning till klubbens verksamhet. Det är ett mycket allvarligt tecken på hur den organiserade brottsligheten söker sig in i idrottens miljöer, inte minst bland unga.
Detta riskerar att bidra till en felaktig problemformulering. Svensk fotboll är en av landets största folkrörelser, där en överväldigande majoritet av supportrarna bidrar till trygghet, gemenskap och stark lokal förankring. Samtidigt vet vi att den organiserade brottsligheten i ökande grad söker sig till fotbollens olika delar – genom rekrytering av unga, ekonomiska flöden, agentverksamhet och matchfixning – vilket kräver ett tydligt och träffsäkert fokus från rättsväsendet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Hur säkerställer ministern att regeringens uppdrag till Polismyndigheten att prioritera bekämpningen av organiserad brottslighet också får genomslag i hur polisens insatser inom fotbollen utformas och kommuniceras, så att fokus tydligt riktas mot de verkliga systemhoten – såsom rekrytering av unga och kriminella ekonomiska strukturer – och inte utformas eller kommuniceras på ett sätt som riskerar att uppfattas som ensidigt riktat mot supportrar?

