polisens beväpning
Skriftlig fråga 2000/01:1161 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-07
- Anmäld
- 2001-05-15
- Besvarad
- 2001-05-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 maj
Fråga 2000/01:1161
av Yvonne Ruwaida (mp) till justitieminister Thomas Bodström om polisens beväpningTar man hänsyn till befolkningsmängden så
- skjuter svensk polis ca 5 gånger oftare än norsk
- den svenska polisen har skjutit ihjäl 1,7 gånger fler än den norska
- den svenska polisen skadsköt ca 4,5 gånger fler än den norska
- den svenska polisen löper 1,4 gånger större risk att bli ihjälskjuten än en norsk
Dessa siffror talar för sig själva. Den norska polisen är i normalfallet obeväpnad. Norska vapeninstruktioner anger att en polisman får skjuta i nödvärn eller vid laga befogenhet, samma regler som i Sverige. Men polisen i Norge är oftast obeväpnad. Huvudregeln är att norsk polis endast får beväpna sig efter order från en chef. Vapnen finns då antingen att hämta på polisstationen eller i en sigillförlödd väska i polisbilen. Det norska systemet med icke-våld verkar fungera och minska våldet både mot och från polisen. Det vore vettigt att studera möjligheterna att införa samma system i Sverige.
Hur avser ministern agera för att studera möjligheterna för att införa ett system med obeväpnade poliser såsom i Norge?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1161 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 16 maj
Svar på fråga 2000/01:1161 om polisens beväpning
Justitieminister Thomas Bodström
Yvonne Ruwaida har frågat mig hur jag avser agera för att studera möjligheterna att införa ett system med obeväpnade poliser såsom i Norge.
Det ligger ett grundläggande värde i att så få som möjligt kommer till skada vid polisiära ingripanden. De senaste åren har polisen genomfört ungefär 1 200 000 ingripanden per år. Av Rikspolisstyrelsens statistik för 1990@1999 framgår att mellan 0 och 3 personer dödats årligen vid skjutincidenter med svensk polis. Under samma period sköt polisen vid mellan 23 och 35 ingripanden per år. Skotten avlossades i nödvärn i mer än två tredjedelar av fallen.
I polislagen finns bestämmelser som reglerar polisens rätt att använda våld. Som en huvudregel anges i 10 § att en polisman får använda våld i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Polisens användning av skjutvapen är dessutom särskilt reglerad genom kungörelsen om användande av skjutvapen i polistjänsten. Därutöver utfärdar Rikspolisstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om polisens skjutvapen.
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polisens skjutvapen skärps den 1 juli i år. De relativt omfattande förändringarna innebär bl.a. att det införs ett uttryckligt krav på fortbildning och kompetensprov. Som komplement till föreskriften ska Rikspolisstyrelsen centralt utforma fortbildningen och fastställa kompetenskraven. Motsvarande förändringar gäller för förstärkningsvapen. Dessutom formaliseras skyldigheten att rapportera till Rikspolisstyrelsen om kompetensprov, avväpning och om skjuttillfällen.
Rikspolisstyrelsen driver ett projekt vars syfte är att @ mot bakgrund av händelsen i Malexander 1999 @ undersöka vilka kunskaper i s.k. taktiskt uppträdande polisen behöver. Projektet ska också undersöka om det är möjligt att hitta hjälpmedel för situationer då batongen bedöms otillräcklig men användning av skjutvapen anses som alltför kraftigt våld. Rikspolisstyrelsen har dessutom inrättat en arbetsgrupp för att förbättra kunskapen om den svenska polisens användning av skjutvapen.
Polisen ska upprätthålla allmän ordning och säkerhet och lämna allmänheten skydd och annan hjälp. Medborgarna kräver att polisen har den kompetens och den utrustning som behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Polisen ställs ibland inför extremt allvarliga och svårbemästrade situationer som kräver ett omedelbart ingripande med skjutvapen. Enligt min mening är polisens rätt att använda skjutvapen noga reglerad och bestämmelserna i huvudsak väl avvägda. Det är inom polisväsendet som utvecklingen av polisens bruk av skjutvapen och annat våld ska analyseras. Ett naturligt led i det arbetet är givetvis att göra jämförelser med andra länder. Jag anser att Rikspolisstyrelsen ägnar frågan stor uppmärksamhet och driver utvecklingen med den intensitet som krävs. Jag finner inte skäl att i nuläget ta några initiativ i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.