Polisens arbete mot hatbrott
Skriftlig fråga 2014/15:281 av Roger Haddad (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-03-09
- Överlämnad
- 2015-03-10
- Anmäld
- 2015-03-11
- Svarsdatum
- 2015-03-18
- Besvarad
- 2015-03-18
- Sista svarsdatum
- 2015-03-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Nyligen överlämnade rikspolischefen en rapport om hatbrott till regeringen. Alliansregeringen hade tidigare bett Rikspolisstyrelsen att se över vad som behöver förbättras inom polisen och komma med förslag. När inrikesministern den 5 mars mottog rapporten gavs endast ett par korta kommentarer kring innehållet. Några konkreta besked om vilka förslag regeringen avser att återkomma med till riksdagen i form av en proposition eller i sina uppdrag till polisen lyste med sin frånvaro. Regeringen säger att man vill prioritera arbetet mot hatbrott och aviserar mer resurser. Även här var budskapet av mycket allmän karaktär.
Polisen har en stor utmaning i att bli bättre på att arbeta med hatbrott. Det behövs en generell satsning i hela rättskedjan. Det behovet visade inte minst Brottsförebyggande rådet nyligen vad gäller hur frågorna faller mellan stolarna i processen, exempelvis att domstolar inte rapporterar vidare till Brå. Det finns också andra studier som visar att det finns ett stort mörkertal kring hatbrott och att myndigheter måste bli bättre på att upptäcka ärenden med motiv som kan vara hatbrott.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman vilka åtgärder han tänker vidta för att stärka polisens arbete mot hatbrott i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:281 besvarad av Anders Ygeman (S), statsråd
Dnr Ju2015/2553/Statssekr | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:281 av Roger Haddad (FP) Polisens arbete mot hatbrott
Roger Haddad har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att stärka polisens arbete mot hatbrott i Sverige.
Redan i regeringsförklaringen pekade statsministern ut arbetet mot hatbrott som centralt för regeringen. Regeringen ser mycket allvarligt på hatbrott. Hatbrott är resultatet av bristande respekt för människors lika värde och varje brott med hatmotiv är ett angrepp på grundläggande demokratiska värden. Händelseutvecklingen de senaste månaderna har ytterligare understrukit allvaret i dessa frågor och vikten av fortsatt arbete. För två veckor sedan mottog jag Polismyndighetens redovisning av hur de avser att utveckla arbetet för att bekämpa hatbrott. I återrapporteringen aviserar Polismyndigheten en ambitionshöjning på detta område. Hatbrottsgrupper ska inrättas i de tre storstadsregionerna samtidigt som uppdraget vidgas till att även omfatta andra brott som hotar grundläggande fri- och rättigheter. Övriga fyra polisregioner ska säkerställa att de har en förmåga att lösa motsvarande uppgifter.
Lokalpolisområdena kommer att få en central roll då det förebyggande arbetet ska utgå från den lokala problembilden och medborgarnas behov. Samverkan med kommuner och föreningsliv behöver också utvecklas, t.ex. genom lokala samverkansöverenskommelser. I syfte att utveckla Polismyndighetens förmåga att utreda och beivra brott som begås på internet eller i sociala medier planeras också ett nationellt it-brottscentrum. Polismyndigheten ska även vidta andra kompetenshöjande och förtroendeskapande åtgärder.
Polismyndighetens ambitionshöjning på det här området är ett viktigt steg och regeringen kommer att följa satsningen noga. Det är glädjande att vi nu har en polisorganisation med bättre förutsättningar för att genomföra kraftfulla och samordnade nationella satsningar.
Samma dag som uppdraget redovisades var jag också tydlig med att vi kommer att följa det här arbetet löpande och även följa upp effekten av Polismyndighetens åtgärder i nästa års regleringsbrev. Regeringen kommer även fortsatt att driva frågan om hatbrott och, som ett led i det arbetet, ta ställning till om det finns behov av ytterligare åtgärder från regeringens sida.
Stockholm den 18 mars 2015
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.