polisens administrativa arbete

Skriftlig fråga 2002/03:1149 av Strandberg, Torkild (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-16
Besvarad
2003-06-25
Besvarad
2003-06-30
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 juni

Fråga 2002/03:1149

av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om polisens administrativa arbete

En stor del av polisens tid och resurser går åt till administrativt arbete. Ett enkelt ingripande resulterar oftast i en stor mängd administrativt efterarbete. Polisen arbete måste dokumenteras noga. Detta är nödvändigt både från rättssäkerhetssynpunkt och för att en misstänkt ska kunna fällas för brott i domstol.

De administrativa åtgärder som följer på ett ingripande bör vara så okomplicerade som möjligt. Tekniken ska vara ett stöd i polisen arbete. Tekniken får inte utvecklas på ett sätt som gör arbetet mindre effektivt och polisen mindre motiverad att ingripa mot brott. Det finns en uppenbar risk att den uppsjö av administration som följer på ett ingripande minskar polisens benägenhet att ingripa mot brottslighet då risken att fastna i ett administrativt efterarbete är överhängande.

Genom att minska avrapporteringstiderna med 30 %, skulle man bara vid Stockholmspolisen kunna få ut polisarbete som motsvarar 100 miljoner kronor. Polisbristen i Sverige är stor och resurserna knappa. Detta ställer stora krav på att de resurser som finns används så effektivt som möjligt.

Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att avbyråkratisera polisen och därmed effektivare använda polisresurserna?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1149 besvarad av Thomas Bodström

den 25 juni

Svar på fråga 2002/03:1149 om polisens administrativa arbete

Justitieminister Thomas Bodström

Torkild Strandberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avbyråkratisera polisen och därmed åstadkomma en effektivare användning av polisens resurser.

Självklart är det viktigt att polisen kan utföra sina uppgifter utan att hindras av alltför omfattande administration. Samtidigt måste polisens arbete dokumenteras på olika sätt, både av rättssäkerhetsskäl och för att kunna följa upp de åtgärder som vidtagits.

Regeringen arbetar fortlöpande med att effektivisera rättsväsendets arbete. När det gäller informations- och dokumenthantering finns det så kallade RIF-rådet (rättsväsendets informationsförsörjning) som består av representanter för rättsväsendets myndigheter. Rådet har till uppgift att lämna förslag på hur informationsöverföringen mellan myndigheterna kan effektiviseras och förenklas.

Polisen har också ett självständigt ansvar för att tilldelade resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. I detta sammanhang kan till exempel nämnas det arbete som Rikspolisstyrelsen bedriver under benämningen En nationell polis, och som syftar till att öka samordningen mellan polismyndigheterna för att bättre utnyttja gemensamma resurser.

Därutöver arbetar polisen fortlöpande med att se över administrativa rutiner och arbetsmetoder för att göra exempelvis dokumenthanteringen så effektiv som möjligt inom gällande regelverk. Ett bra exempel på detta är den datoriserade utredningsrutinen Dur-Två som väsentligt har underlättat polisens arbete.

Jag kan mot bakgrund av detta inte se att det i dagsläget finns något behov för mig eller regeringen att vidta några ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.