Polisen i Gävleborg
Skriftlig fråga 2021/22:1732 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-16
- Överlämnad
- 2022-06-16
- Anmäld
- 2022-06-17
- Svarsdatum
- 2022-06-22
- Besvarad
- 2022-06-22
- Sista svarsdatum
- 2022-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Sveriges Radio P4 Gävleborg har med hjälp av Novus ställt frågan till länets invånare om man tror att polisen kommer när man behöver akut hjälp. Resultatet är nedslående. Det är endast 65 procent som tror att polisen kommer när man behöver hjälp. Det är alltså 35 procent som inte tror att polisen kommer vid ett akut larm. Såväl privatpersoner som företagare måste veta att samhället klarar av en av sina huvuduppgifter – att skydda sina medborgare från brottslighet och att brott klaras upp om man utsätts för desamma. Den lägsta nivån på trygghet är naturligtvis att man tror att polisen kommer när man larmar, och ännu viktigare är självklart att brotten klaras upp om man utsätts för dem. Här larmar många om att uppklaringsgraden är mycket låg för vardagsbrottslighet som cykelstölder, villainbrott och dieselstölder.
Min fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson med anledning av detta är följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka uppklaringsgraden vid vardagsbrottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1732 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1732 av Lars Beckman (M)
Polisen i Gävleborg
Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka uppklaringsgraden vid vardagsbrottslighet.
Att öka kapaciteten inom såväl ingripandeverksamheten som den brottsutredande verksamheten är ett viktigt syfte bakom den pågående, omfattande utbyggnaden av Polismyndigheten. Satsningen innebär att antalet anställda ska öka med 10 000 under perioden 2016 till och med 2024. Sedan 2015 har myndighetens anslag ökat med nästan 12,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 60 procent. Till 2024 beräknas anslaget ha ökat med över 80 procent.
För att följa upp effekterna av satsningen har regeringen gett Brottsförebyggande rådet ett utvärderingsuppdrag. Brottsförebyggande rådet ska kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats.
Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 ålagt myndigheten att närmare redovisa vilket arbete som bedrivs för att öka effektiviteten och förstärka förmågan i brottsutredningsverksamheten i syfte att öka uppklaringen av brott. Polismyndigheten har också i uppdrag att redogöra för vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst.
Nu i juni har Polismyndighetens verksamhet förstärkts med 785 nya polisaspiranter, varav 55 har placerats i region Mitt. Detta är ett välkommet tillskott och innebär att det nu finns ca 22 500 poliser i landet.
Att brott möts av en snabb reaktion från samhället är viktigt både för människors trygghet och för deras förtroende för rättsväsendet. Den försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål som pågår sedan januari 2018 har visat positiva resultat och lett till både snabbare lagföring och högre kvalitet i brottsutredningarna. Den 9 juni beslutade regeringen en lagrådsremiss med förslag som möjliggör ett permanent snabbförfarande i brottmål och att andra åtgärder vidtas för snabbare lagföring av brott. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Stockholm den 22 juni 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.