polisbrist
Skriftlig fråga 1999/2000:844 av Thalén Finné, Ewa (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-18
- Anmäld
- 2000-04-25
- Besvarad
- 2000-05-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:844
av Ewa Thalén Finné (m) till justitieminister Laila Freivalds om polisbristDet finns i dag många skrämmande exempel från vårt land där människor känner sig rättslösa på grund av att polisen inte har möjlighet att utreda brott, eller ens att komma på brottsplatsundersökning när polisanmälan gjorts. Detta måste förändras. En av de allra viktigaste uppgifterna i en rättsstat är att se till att polisväsendet fungerar, och som medborgare måste man känna att polisen faktiskt utreder de brott som man blivit utsatt för. Om inte polisen fungerar kommer vi i Sverige att få se ytterligare exempel på när medborgare tar lagen i egna händer.
Polisbristen är ett faktum. Runtom i landet finns det inga poliser att anställa. I min hemkommun Staffanstorp t.ex. har vi en konstant brist på poliser. Enligt bemanningsplanen ska det finnas nio poliser anställda, men i verkligheten finns det bara fyra stycken.
Detta är konsekvenserna av att för lite resurser avsätts till polisväsendet och att intagningen till polisskolan varit stängd under ett par år. Även om nu intagningen återupptagits så utbildas för få poliser. Med det antal studieplatser som polisutbildningen har i dag kommer det att ta mer än 15 år innan antalet poliser uppgår till den nivå som behövs. Det är nu dags att på allvar se över situationen inom polisväsendet och komma med åtgärder.
Med hänvisning till ovanstående vill jag därför fråga justitieministern:
Vad avser statsrådet göra för att minska polisbristen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:844 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:844 om polisbrist
Justitieminister Laila Freivalds
Ewa Thalén Finné har frågat vad jag avser att göra för att minska polisbristen.
Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen att rättsväsendet tillförs 1 miljard kronor 2001, 1,5 miljarder kronor 2002 och 1,6 miljarder kronor 2003. Därtill får polisen ytterligare 200 miljoner kronor redan innevarande år. Regeringen föreslår därmed den enskilt största satsningen på rättsväsendet någonsin. Samtidigt har regeringen tillkännagivit att den avser att noga följa rättsväsendets verksamhet och återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som krävs för att verksamheten ska svara upp mot de krav som riksdag och regering ställer.
Medlen ska användas för fortsatt modernisering av rättsväsendet. För polisens del handlar det framför allt om att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen. Det problemorienterade arbetet ska utvecklas och fler brott ska klaras upp.
I den kommande budgetpropositionen avser regeringen att föreslå hur tillskottet till rättsväsendet ska fördelas på respektive verksamhetsområde. Det är sedan Rikspolisstyrelsen som fördelar polisväsendets resurser efter budgetdialoger med polismyndigheterna.
Jag har vid flera tillfällen sagt att det minskade antalet poliser inte är acceptabelt. Det behövs fler poliser, samtidigt som det fortfarande finns utrymme att utnyttja resurserna mer effektivt. Jag vill särskilt nämna polisens nya arbetstidsavtal som ger förbättrade möjligheter att anpassa arbetstiden efter verksamhetens behov.
Jag har inhämtat att flera polismyndigheter uppfattar svårigheten att rekrytera poliser som det största problemet och inte i sig bristen på ekonomiska resurser. Det är därför nödvändigt att Polishögskolan utnyttjar sin utbildningskapacitet maximalt. Den nya polisutbildningen i Umeå kan också bidra till att undanröja de rekryteringssvårigheter som finns i Norrlandslänen. Enligt min mening kan det på sikt vara önskvärt att förlägga polisutbildning till ännu en eller ett par orter.
Avslutningsvis vill jag säga att fler poliser kan frigöras genom att ansvarsfördelningen mellan polisen och andra myndigheter kan göras tydligare. Kommunerna bör t.ex. ta ett större ansvar för en del av de servicefunktioner som polisen i dag tar på sig för att ingen annan gör det. Arbetet med att renodla polisrollen pågår fortlöpande. Regeringen avser att under året initiera en särskild utredning med uppgift att bl.a. behandla frågan om vissa av de uppgifter som i dag utförs av poliser i stället kan utföras av andra.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.