plötslig spädbarnsdöd
Skriftlig fråga 1999/2000:452 av Pilsäter, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-01-18
- Anmäld
- 2000-01-25
- Besvarad
- 2000-01-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:452
av Karin Pilsäter (fp) till socialminister Lars Engqvist om plötslig spädbarnsdödI Sverige föds knappt 100 000 barn varje år. 1 % av dessa dör kring tiden för förlossningen, eller under spädbarnstiden.
Föräldraföreningen plötslig spädbarnsdöd är en stödförening för alla dem vars barn har dött perinatalt. Föreningen arbetar med att stödja föräldrar som råkar ut för denna tragedi, för att informera om plötslig spädbarnsdöd samt att befrämja forskning.
Föreningen har fått stöd bl.a. från Folkhälsoinstitutet men från och med i år uteblir det stödet helt och hållet. Under många år har statens stöd till denna verksamhet varit ryckigt och ständigt hotat och ifrågasatt. Stödbeloppen är jämförelsevis låga. Förklaringen har ofta varit att verksamheten inte passar in under de rubriker som staten använder för stöd till organisationer.
Resultatet av att stödet nu upphör blir att föreningen blir mer eller mindre helt utlämnad till ideella krafter och att dess verksamhet blir lidande. Det förebyggande arbetet mot framför allt plötslig spädbarnsdöd (SIDS) såväl som arbetet med att stödja föräldrar i deras sorg och väg tillbaka riskerar därför att inskränkas.
Mot bakgrund av beskrivningen ovan vill jag ställa följande fråga till socialministern:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att möjliggöra ett ökat stöd till stöd för de drabbade, förebyggande verksamhet och forskning kring perinatal spädbarnsdöd?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:452 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 1999/2000:452 om plötslig spädbarnsdöd
Socialminister Lars Engqvist
Karin Pilsäter har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att möjliggöra ett ökat stöd till stöd för de drabbade, förebyggande verksamhet och forskning kring spädbarnsdöd.
Att förlora ett barn är nog något av det värsta som kan hända en människa. Det arbete som Föräldraföreningen plötslig spädbarnsdöd gör utgör därför en mycket värdefull insats för de drabbade föräldrarna. Det sker glädjande nog en positiv utveckling eftersom vi kan konstatera att antalet fall av plötslig spädbarnsdöd har minskat dramatiskt under de senaste åren. Det innebär dock att varje enskilt fall är en tragedi i sig.
Karin Pilsäter refererar i sin fråga till att Folkhälsoinstitutet under flera år gett föreningen ekonomiskt stöd. Folkhälsoinstitutet har av statsfinansiella skäl fått minskade anslag vilket i sin tur lett till att organisationsstöden generellt sett har skurits ned. Detta har drabbat samtliga organisationer.
Staten har genom Allmänna arvsfonden gett föreningen ekonomiskt stöd. Under tre år erhöll föreningen ekonomiskt stöd genom samarbetsorganisationen Paraplyet, där föreningen ingår, för ett informations- och utvecklingsprojekt. Allmänna arvsfonden kan ge projektstöd i upp till tre år men den kan däremot inte ge löpande verksamhetsstöd.
Vid en internationell jämförelse har Sverige bland de lägsta värdena när det gäller spädbarnsdödlighet, mycket tack vare den välfungerande mödra- och barnhälsovård vi har i landet. Vi har sedan många år satsat på förebyggande insatser i syfte att främja små barns hälsa och utveckling. Mödra- och barnhälsovården har en unik ställning genom att den når så gott som samtliga föräldrar och barn under de första viktiga åren.
Staten ger bl.a. genom Medicinska forskningsrådet medel till forskning inom området, vilket naturligtvis bidrar till att minska spädbarnsdödligheten.
Förebyggande insatser genom bl.a. mödra- och barnhälsovården samt ökad kunskap och forskning om spädbarnsdöd är frågor som prioriteras högt inom regeringen. Min förhoppning är att Föräldraföreningen plötslig spädbarnsdöd kommer att finna en lösning på sin ekonomiska situation bl.a. genom stöd från kommuner och landsting.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.