platsbristen inom kriminalvården

Skriftlig fråga 1998/99:119 av Wallin, Gunnel (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-11-27
Anmäld
1998-11-30
Besvarad
1998-12-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:119 av Gunnel Wallin (c) till justitieministern om platsbristen inom kriminalvården

den 27 november

Problemen vid landets kriminalvårdsanstalter och häkten blir alltmer besvärande. Det är fullbelagt på anstalterna inom kriminalvården i hela Sverige. Detta leder i sin tur till att det blir stopp på häktena. På många håll tvingas man utnyttja både sjukrum och besöksrum för att akut lösa situationen.

I Göteborg rapporteras om väntetider på upp till två månader i häktet för att komma till en placering på anstalt. Nio anstalter med sammanlagt ca 500 platser har lagts ned under det gångna året. Från årsskiftet träder också beslutet i kraft att inte tillåta frigivning efter halva strafftiden. I fortsättningen kan frigivning inte komma på tal förrän minst två tredjedelar av straffet avtjänats. Detta kommer ytterligare att förvärra den situation som redan i dag är svår för både intagna och personal.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta med anledning av platsbristen vid landets kriminalvårdsanstalter och häkten?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:119 besvarad av Justitieminister Laila Freivalds

Svar på fråga 1998/99:119 om platsbristen inom kriminalvården
    Justitieminister Laila Freivalds

den 7 december

Gunnel Wallin har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av platsbristen vid landets kriminalvårdsanstalter och häkten.

Det är inte riktigt att det är fullbelagt på anstalterna. Den 1 november 1998 utnyttjades platserna på anstalterna till 91 % och på häktena till 93 %. Denna beläggningsnivå innebär att ca 350 av knappt 4 000 tillgängliga anstaltsplatser var lediga. För närvarande finns det dock vissa brister både i organisationens flexibilitet och i samordningen och planeringen av platser. Bristerna har bl.a. lett till att det funnits för få platser i framför allt säkerhetsklass III. Vidare har det databaserade planeringssystemet inte fungerat tillfredsställande.

Enligt de uppgifter jag har fått från Kriminalvårdsstyrelsen har de nu redovisade bristerna lett till att intagna i häkte med verkställbar dom har fått vänta mer än en vecka på att flyttas över till anstalt. Jag vill betona att detta inte är acceptabelt.

Åtgärder har enligt Kriminalvårdsstyrelsen vidtagits för att bättre utnyttja anstaltsplatserna och förhindra att s.k. väntefall uppstår i häktena. Bl.a. har befogenheten begränsats att på regional nivå tillfälligt stänga anstaltsplatser. Åtgärder har också vidtagits för att förbättra användningen av det databaserade platsplaneringssystemet. Ytterligare insatser vidtas för närvarande på ledningsnivå mellan Kriminalvårdsstyrelsen och regionmyndigheterna. De gäller bl.a. samordningen och planeringen av platser i olika säkerhetsklasser och för olika kategorier av intagna med särskilda behov.

Jag kommer att noga följa de åtgärder som nu vidtas och planeras. I avvaktan på resultaten av dessa avser jag för närvarande inte att vidta några särskilda åtgärder.

I sammanhanget vill jag nämna att regeringen den 10 september 1998 har gett Riksrevisionsverket i uppdrag att granska kriminalvårdens resursutnyttjande. Riksrevisionsverket skall bl.a. identifiera väsentliga hinder för att effektivare utnyttja resurserna inom kriminalvården. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1999. Uppdraget har getts mot bakgrund av bl.a. att beläggningen vid anstalter och häkten har minskat till följd av utvidgad intensivövervakning med elektronisk kontroll samt minskat antal fängelsedomar. Regeringen kommer naturligtvis att noga beakta resultatet av Riksrevisionsverkets granskning.

Jag vill avslutningsvis upplysa om att de nu gällande reglerna om villkorlig frigivning innebär att ingen får friges villkorligt innan han eller hon har avtjänat två tredjedelar av straffet, dock minst två månader, om straffet är ett år eller kortare. Är straffet mellan ett och två år är villkorlig frigivning möjlig tidigast när åtta månader och en tredjedel av den tid som överstiger ett år har avtjänats. När straffet är två år eller mer är villkorlig frigivning med vissa undantag möjlig redan efter halva strafftiden.

Den lagändring som träder i kraft den 1 januari 1999 kommer att tillåta villkorlig frigivning tidigast när två tredjedelar av straffet, dock minst en månad, har avtjänats. Nuvarande bestämmelser gäller dock övergångsvis för dem som har dömts till fängelse före ikraftträdandet. Intagna kommer därför under flera år framöver att friges villkorligt enligt nu gällande bestämmelser.

Enligt preliminära bedömningar kommer reformen successivt under ett antal år att ge ett ökat behov av 145-195 årsplatser inom kriminalvården. Eftersom det finns en outnyttjad beläggningsresurs i anstalterna har regeringen inte bedömt det vara nödvändigt att skapa nya platser för att klara reformen.

Det totala antalet anstaltsplatser enligt Kriminalvårdsstyrelsens statistik är för närvarande ca 4 130. Av dessa är ca 170 tillfälligt stängda och kan öppnas vid behov. Som nämnts ovan är ca 350 platser lediga. Det finns dessutom ytterligare platser som inte ingår i statistiken men som kan tas i bruk om det skulle bli nödvändigt.

Jag ser i dag inte skäl till en ändrad bedömning av platsbehovet till följd av reformen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.