platsbrist på fängelserna
Skriftlig fråga 1999/2000:692 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-14
- Anmäld
- 2000-03-21
- Besvarad
- 2000-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:692 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:692 om platsbrist på fängelserna
Justitieminister Laila Freivalds
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avskaffa bristen på fängelseplatser.
Målsättningen är att ingen fängelsedömd ska förvaras i häkte mer än någon eller några dagar i avvaktan på verkställighet av ett fängelsestraff (prop. 1974:20 s. 77). Denna målsättning har av olika orsaker inte alltid kunnat uppnås. En förklaring till det är de höga ambitionerna när det gäller att i varje enskilt fall hitta en optimal placering utifrån den enskildes speciella förutsättningar och behov. En annan förklaring är att flera dömda av olika skäl vill sitta kvar i häktet så länge som möjligt. Beläggningssituationen spelar givetvis också in. Tidigare gällde som riktlinje att beläggningen vid anstalterna inte borde överstiga 85 %. Regering och riksdag uttalade i samband med budgetpropositionen för år 1997 att detta kvantitetsmått skulle ersättas med ett flexibelt system som i större utsträckning tog hänsyn till förhållandena på de enskilda anstalterna. Vägledande för Kriminalvårdsstyrelsens arbete med anstaltsorganisationen ska i stället vara de kvalitetsmässiga krav och riktlinjer som regering och riksdag ställer upp. Den genomsnittliga beläggningsnivån förra året var 88 % och detsamma gäller under början av innevarande år. Detta utesluter förstås inte att situationen i vissa regioner eller på vissa typer av anstalter varit mer ansträngd än på andra håll.
Kriminalvårdsstyrelsen är medveten om de problem som finns och har sett över sina placeringsrutiner. Vidare har ett antal stängda platser öppnats. De vidtagna åtgärderna har inte fått avsedd effekt och det finns anledning att närmare analysera orsakerna till de s.k. verkställighetsfallen. Kriminalvårdsstyrelsen ser nu över indelningen i säkerhetsklasser och differentieringen av de intagna. Jag utgår från att de åtgärder som vidtas kommer att leda till förbättringar men följer givetvis noga Kriminalvårdsstyrelsens arbete.
Kriminalvården har också i sitt budgetunderlag för år 2001 begärt extra resurser för att utöka antalet platser både på anstalter och i häkten. Dessa krav behandlas i den pågående budgetprocessen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.