plåtpoliser
Skriftlig fråga 2000/01:1071 av Oscarsson, Mikael (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-04-19
- Anmäld
- 2001-04-24
- Besvarad
- 2001-04-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1071
av Mikael Oscarsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om plåtpoliserFör något år sedan diskuterades s.k. plåtpoliser flitigt, dvs. en kamerautrustning som mäter hastigheten på passerande fordon. Syftet med kamerorna är inte att "sätta fast" folk. Polisen skyltar väl i anslutning till plåtskåpen. Det här handlar om att få ned hastigheten. På några håll prövades detta, t.ex. på den 25 km långa, hårt olycksdrabbade sträckan på väg 45 mellan Lilla Edet och Stallbackabron. Hur går dessa försök? Enligt uppgift sätter datalagen käppar i hjulet.
Bakgrunden till användandet av plåtpoliser är att om medelhastigheten på våra vägar sänks med exempelvis 5 km/tim minskar antalet döda med 20 %. Framför allt borde man kunna använda plåtpoliserna vid väggbyggen och vid sträckor bredvid skolor.
Min fråga till justitieministern är hur han tänker agera när det gäller användandet av s.k. plåtpoliser.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1071 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1071 om plåtpoliser
Justitieminister Thomas Bodström
Mikael Oscarsson har frågat mig hur jag tänker agera när det gäller användandet av vad han kallar plåtpoliser, alltså automatisk hastighetsövervakning med kamera.
Regering och riksdag har vid flera tillfällen markerat betydelsen av ökad trafiksäkerhet. Enligt riksdagens beslut från oktober 1997 är nollvisionen det långsiktiga målet för trafiksäkerheten inom vägtransportsystemet. På sikt ska ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor. Som ett delmål gäller att antalet omkomna i trafiken år 2007 som högst ska vara hälften av 1996 års nivå, då 536 personer omkom i trafikolyckor.
Vägverket har ett övergripande ansvar för trafiksäkerheten. Polisen är ansvarig för trafikövervakningen. I budgetpropositionen för år 2001 anger regeringen att i avvaktan på att vägnätet byggs om för högre säkerhet är det rimligt att polisen vidmakthåller en hög nivå på trafikövervakningen.
Under år 2000 var antalet omkomna i trafiken högre än året innan. Därför är det angeläget att polisen ytterligare ökar sin effektivitet i trafikövervakningen.
På regeringens uppdrag har Rikspolisstyrelsen utarbetat en nationell strategi för polisens trafikövervakning. Strategin beslutades den 1 mars i år. Av strategin framgår att polisen ska koncentrera trafikövervakningen på de faktorer som orsakar de allvarligaste olyckorna @ hög hastighet, onykterhet och avsaknad av bilbälte.
Genom regleringsbrevet för 2001 fick polisväsendet i uppdrag att i samband med årsredovisningen redovisa hur den nationella strategin har lagts till grund för den lokala polisverksamheten.
Kameraövervakning är en metod av flera i polisens arbete mot hastighetsöverträdelser. Ett tillvägagångssätt bygger på att kameror monteras i fasta skåp utmed särskilt farliga vägsträckor. Skyltar talar om att sträckan kontrolleras genom automatisk hastighetsövervakning. Syftet är i första hand att minska medelhastigheten på vägsträckan och i andra hand att avslöja hastighetsöverträdelser. Metoden är effektiv genom att den kräver så lite personella resurser.
Försök med automatisk hastighetsövervakning kommer att påbörjas på den sträcka Mikael Oscarsson nämner, väg 45 mellan Lilla Edet och Stallbackabron, först sedan ett antal frågor klarats ut. Något resultat därifrån finns således ännu inte. Generellt kan dock sägas att de försök som gjorts med automatisk hastighetsövervakning fallit väl ut.
Det är positivt att polisen tar till vara de hjälpmedel som modern teknik tillhandahåller. I förberedelserna måste det givetvis klargöras hur den nya tekniken förhåller sig till gällande regelverk. Det arbetet pågår vad gäller automatisk hastighetsövervakning på Rikspolisstyrelsen och inom Regeringskansliet.
Ny teknik för polisarbete väcker ofta frågor om skyddet för enskildas integritet. För den automatiska hastighetsövervakningen träder integritetsaspekten in i flera sammanhang. Det gäller i frågor om hur många kameror som ska monteras upp, när bilder ska tas och hur bilderna ska hanteras.
Inte heller ska den personliga kontakten mellan polis och trafikant underskattas. Den innehåller mer än rapportering av brott. Polismannen har t.ex. möjlighet att i omedelbar anslutning till den tid och plats där överträdelsen begicks förklara varför hastighetsbegränsningen satts på den aktuella nivån.
Jag gör sammanfattningsvis den bedömningen att automatisk hastighetsövervakning med kameror är bra som ett komplement till andra former av trafikövervakning. Med beaktande av de aspekter som berörts ovan fortsätter regeringen att följa arbetet med automatisk hastighetsövervakning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.