Plastskatten och metallåtervinning inom gruvindustrin

Skriftlig fråga 2019/20:237 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

I norra Sverige finns en av världens största återvinnare av metall från elektronikmaterial inom gruv- och mineralbranschen. Utvinningen utgör en del av det som är gruvdrift kombinerat med ökad återvinning för grön klimatomställning i ett modernt Sverige. Det viktiga arbetet med att återvinna metaller som redan har brutits gör att Sverige ligger i framkant med återvinningsanläggningen.

Anläggningen är en av Europas största samt en av världens största och modernaste anläggningar för metallåtervinning. Här återvinns elektronikskrot och uttjänta blybatterier under stränga miljökrav. Anläggningarna har höga kostnader för rening och säkerhet, vilket gör att det investeras till högre kostnad i vårt land samt att e-skrot och blybatterier klassas som råvara och köps in. Det är därför små marginaler branschen kämpar med på ett oerhört viktigt område.

Nu har regeringen beslutat sig för att införa en plastskatt. Den slår direkt mot återvinningen av metaller, eftersom metallåtervinning nu ska gå under samma skatt som avfallsförbränningsanläggningar och samförbränningsanläggningar. Detta gör att gruv- och mineralbranschen i Sverige får ännu högre kostnadsökningar och försämrad konkurrenskraft som i sin tur kommer att leda till negativa miljöeffekter då det inte går att bedriva verksamheten. Detta motverkar såväl EU:s som Sveriges ambitioner med en cirkulär ekonomi.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminsister Isabella Lövin:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att underlätta för de återvinningsanläggningar inom metallåtervinningen som nu drabbas hårt av den nya skatten?