piratkopiering och varumärkesintrång
Skriftlig fråga 2000/01:185 av Jacobsson, Magnus (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-08
- Anmäld
- 2000-11-14
- Besvarad
- 2000-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:185
av Magnus Jacobsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om piratkopiering och varumärkesintrångI en debattartikel i Dagens Industri (den 27 september) påtalar Awapatents vd Roland Andersson att EU:s och den svenska regeringens insatser mot piratkopiering och varumärkesintrång har allvarliga brister.
Som exempel på omfattningen av den illegala verksamheten nämns att kostnaden för piratkopiering uppgår till mellan 5 och 7 % av världshandeln och att antalet arbetstillfällen som gått förlorade inom EU-området är 100 000 per år under den senaste tioårsperioden, samt att privatpersoner som köper förfalskade produkter åtskilliga gånger har drabbats av fysiska skador.
Dessa uppgifter finns också att finna i den grönbok som EU-kommissionen presenterade för över två år sedan.
Tillsammans med det faktum att väntetiden i landets tingsrätter ofta är uppemot två år för ärenden om varumärkesintrång, och att detta ger den illegala handeln onödiga fördelar, blir det uppenbart att problemet är allvarligt och måste uppmärksammas.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Vilka åtgärder avser justitieministern att ta för att bekämpa förekomsten av varumärkesintrång och piratkopiering?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:185 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 15 november
Svar på fråga 2000/01:185 om piratkopiering och varumärkesintrång
Justitieminister Thomas Bodström
Magnus Jacobsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bekämpa förekomsten av varumärkesförfalskning och piratkopiering.
Den svenska lagstiftningen innehåller redan i dag en rad bestämmelser som tar sikte på att bekämpa de problem som Magnus Jacobsson tar upp. Både varumärkesförfalskning och piratkopiering innefattar ett intrång i någon annans immateriella rättighet. Den som begår ett sådant intrång kan göras såväl straffrättsligt som skadeståndsrättsligt ansvarig. Allmän domstol kan vid vite förbjuda en intrångsgörare att fortsätta intrånget. Vidare kan såväl piratkopierade som varumärkesförfalskade produkter bli föremål för beslag och beslut om att de ska förstöras.
Magnus Jacobsson påstår i sin fråga att väntetiden i tingsrätterna i varumärkesmål ofta är upp emot två år. Denna uppgift stämmer dock inte överens med Domstolsverkets statistik. Stockholms tingsrätt är den domstol som handlägger klart flest varumärkesmål. Enligt Domstolsverkets statistik var den genomsnittliga handläggningstiden (medianen) för de varumärkesmål vid Stockholms tingsrätt som avgjordes under år 1999 endast fyra månader. Till detta kan läggas att samtliga immaterialrättsliga lagar innehåller uttryckliga regler om att vitessanktionerade förbud mot fortsatt intrång kan meddelas även i avvaktan på att frågan slutligt avgörs. Den som har utsatts för ett intrång i sin immateriella rättighet har således möjlighet att snabbt få ett förbud mot fortsatt intrång.
Den 1 april 1999 skärptes den immaterialrättsliga lagstiftningen ytterligare genom att en ny skyddsåtgärd @ intrångsundersökning @ infördes i de immaterialrättsliga lagarna. Denna åtgärd innebär att en rättighetshavare i ett civilrättsligt förfarande kan begära att det görs en undersökning för att säkra bevis hos någon som misstänks ha gjort ett intrång i en immateriell rättighet. Undersökningen kan omfatta dels intrångsgods (t.ex. kopior och förfalskningar), dels handlingar som kan vara bevis på att ett intrång har skett.
Det är dock inte tillräckligt att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering på nationell nivå. Problemet är av global natur. Följaktligen hanteras det i en rad internationella sammanhang.
Världshandelsorganisationen (WTO) administrerar avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det s.k. TRIP:s-avtalet, som innehåller ett flertal viktiga bestämmelser om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter. Även Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) spelar en viktig roll i kampen mot varumärkesförfalskning och piratkopiering. Inom WIPO tillsattes nyligen en rådgivande kommitté, som särskilt ska behandla frågan om hur säkerställandet av skydd för immaterialrättigheter kan göras effektivare. Den svenska regeringen deltar aktivt i arbetet i både WTO och WIPO.
Som Magnus Jacobsson berör i sin fråga behandlas problemet med varumärkesförfalskning och piratkopiering också i EU. Kommissionen tog upp ämnet i en grönbok som lades fram i oktober 1998. I juni 1999 presenterade kommissionen en rapport över de svar som hade lämnats på grönboken. Kommissionen förväntas i vår lägga fram ett direktivförslag på grundval av denna rapport. Problemet behandlas också vid de pågående förhandlingarna med kandidatländerna.
Även om det således pågår en rad internationella arbeten i syfte att stävja problemet med varumärkesförfalskning och piratkopiering, återstår det mycket att göra innan den globala situationen på området kan anses tillfredsställande. Den svenska regeringen betraktar det som mycket angeläget att komma till rätta med problemet och verkar aktivt i frågan.
Ett uttryck för detta är att regeringen under det svenska ordförandeskapet i EU kommer att anordna en internationell konferens om varumärkesförfalskning och piratkopiering. Konferensen kommer att hållas i Stockholm den 22@24 april 2001. Den för östutvidgningen så angelägna frågan om ett effektivt skydd för immateriella rättigheter i kandidatländerna kommer att uppmärksammas särskilt.
Till sist kan nämnas att Sverige är drivande för att problemet med varumärkesförfalskning och piratkopiering behandlas inom ramen för Östersjösamarbetet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.