PFAS-sanering av Försvarsmaktens brandövningsplatser

Skriftlig fråga 2024/25:1370 av Katarina Luhr (MP)

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

Problemen med de giftiga kemikalierna PFAS i vår mat och i vårt dricksvatten har lyfts av medier och i forskningsrapporter upprepade gånger under det senaste året. Fisk och skaldjur med PFAS-halter långt över gränsvärdet har påträffats på flera platser i landet, och kostnaderna för kommuninvånare för PFAS-rening av dricksvatten lyfts fram som en stor utmaning av många. Ett grundproblem är läckaget av PFAS från försvarets brandövningsplatser till grundvatten, dricksvattentäkter och omkringliggande sjöar och vattendrag. Detta är ett stort problem när det gäller både vår hälsa och vår livsmedels- och dricksvattenförsörjning.

I Försvarsmaktens handlingsplan för PFAS-förorenade områden från år 2020 är år 2025 en viktig avstämningspunkt då ett antal åtgärder från planen ska vara uppnådda. I handlingsplanen lyfts det fram att saneringsåtgärder är tekniskt svåra och kostsamma. Att storskaligt rena bort PFAS från grundvatten, sjöar, vattendrag och hav är dock i dagsläget i stort sett omöjligt, vilket innebär att det trots kostnader borde vara både enklare och billigare att sanera marken vid brandövningsplatserna för att slippa denna evighetskemikalie i dricksvatten eller i våra hav. Det tycks dock som att Försvarsmaktens arbete med att sanera brandövningsplatser och att stoppa läckage från platserna går mycket långsamt, om det ens pågår. 

Jag vill mot bakgrund av detta fråga försvarsminister Pål Jonson:

Hur fortskrider arbetet med att skydda befolkningen från PFAS från försvarets brandövningsområden, och planerar ministern och regeringen att ge tydliga direktiv till Försvarsmakten om att öka takten i arbetet med att förhindra att PFAS fortsätter att läcka ut till våra vattendrag och dricksvattentäkter?