Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Perssonpengarna

Skriftlig fråga 1999/2000:889 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-03
Anmäld
2000-05-09
Besvarad
2000-05-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 maj

Fråga 1999/2000:889

 av Elizabeth Nyström (m) till statsminister Göran Persson om Perssonpengarna

Sveriges Radio Väst har inom sitt sändningsområde som omfattar 14 kommuner gjort en undersökning rörande de s.k. Perssonpengarna och dessas användning.

I 12 av de 14 kommunerna har lärartätheten minskat sedan 1996 trots de ökade statsbidragen.

Sex av kommunerna, dvs. 43 % uppger att de använt pengarna till annat än vård, skola och omsorg.

Var och en av de 14 kommunerna uppger att gruppen barn med särskilda behov ökar.

I regeringens beslut om de s.k. Perssonpengarna uttalades expressivt att pengarna skulle användas till vård, skola och omsorg.

Vad avser statsministern vidta för åtgärder med anledning av att de s.k. Perssonpengarna inte har använts till det de var avsedda till?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:889 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén

den 10 maj

Svar på fråga 1999/2000:889 om Perssonpengarna

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Elizabeth Nyström har frågat statsministern om vilka åtgärder statsministern avser att vidta med anledning av att de s.k. Perssonpengarna inte använts till det de var avsedda till. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Bakgrunden till frågan är en undersökning utförd av Sveriges Radio Väst omfattande 14 kommuner i västra Sverige rörande de s.k. Perssonpengarna och deras användning. Som Elizabeth Nyström säkert känner till har vi en grundlagsfäst kommunal självstyrelse i Sverige. Riksdag och regering har valt att låta den absoluta merparten av de ökade statsbidragen kanaliseras via det generella bidragssystemet. Syftet är att ge kommuner och landsting möjlighet att utifrån nationella mål, lokala förutsättningar och behov och inom ramen för den kommunala självstyrelsen själva bestämma och prioritera mellan de verksamheter man har ansvaret för. Jag vill hävda att kommunerna och landstingen själva är bäst lämpade att göra denna bedömning.

De uppföljningar som bl.a. regeringen i olika sammanhang gjort sedan 1997 har samtliga gett vid handen att landets kommuner och landsting i stor utsträckning har satsat de tillkommande resurserna på de prioriterade områdena skola, vård och omsorg. Att begära att 100 % av de ökade resurserna ska gå till dessa områden är i praktiken omöjligt. I synnerhet som kravet på en ekonomi i balans i vissa kommuner och landsting samtidigt nödvändiggör kostnadsminskningar. Att kräva att vissa delar av statens generella bidrag till den kommunala verksamheten särredovisas står dessutom i strid med principerna för dessa bidrag som också riksdagen ställt sig bakom.

Jag har således inte för avsikt att vidta några åtgärder med anledning av frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.