personlig assistans till barn
Skriftlig fråga 1998/99:218 av Runegrund, Rosita (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-29
- Anmäld
- 1999-01-11
- Besvarad
- 1999-01-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 december
Tidigare under hösten har frågan om personlig assistans varit uppe till diskussion beroende på Riksförsäkringsverkets nya Allmänna råd (1998:6). I familjer med handikappade barn har oron varit stor för vad dessa nya bestämmelser skulle komma att innebära. Socialminister Margot Wallström svarade på en fråga från Chatrine Pålsson (kd) den 28 september att hon ansåg att det är viktigt att barn med omfattande funktionshinder får sina behov av personlig assistans tillgodosedda, och att hon avsåg att vidare noga följa utvecklingen i detta avseende och om det behövdes återkomma i frågan. Nu har vi fått se exempel på hur försäkringskassorna börjar tillämpa de nya anvisningarna. Tyvärr visar det sig då att den oro som föräldrar till handikappade barn har känt har varit mycket välgrundad. De familjer som nu förlorar sin assistans kommer naturligtvis att överklaga. Förutom de stora personliga påfrestningar detta kommer att innebära för de enskilda familjerna, kommer det dessutom att innebära stora påfrestningar för domstolarna när kanske tusentalet familjer skall driva sina ärenden. Kostnaderna för handläggning i domstolarna står inte i någon rimlig proportion till vad som kan sparas på indragning av assistansen. Om man anser att rättspraxis är oklar borde rimligen lösningen vara att välja ut ett pilotfall och driva detta med förtur genom domstolarna.
Min fråga till socialminister Lars Engqvist är om ministern mot bakgrund av försäkringskassornas tillämpning av Riksförsäkringsverkets nya anvisningar vad gäller personlig assistans till barn är beredd att vidta några åtgärder.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:218 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 13 januari
Rosita Runegrund har frågat mig om jag mot bakgrund av försäkringskassornas tillämpning av Riksförsäkringsverkets nya anvisningar vad gäller personlig assistans till barn är beredd att vidta några åtgärder.
Bakgrunden till frågan är att regeringen i sin proposition 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade framförde att "personlig assistans kan vara av grundläggande betydelse för barn som har omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet eller stor del av dygnet och som på grund av hjärnskada, genetisk skada eller sjukdom har flera funktionshinder samtidigt". Riksförsäkringsverket rekommenderar i sina nya allmänna råd om personlig assistans, utfärdade i september 1998, att ett omfattande omvårdnadsbehov i regel bör omfatta minst 12 timmar av dygnet. För att få assistansersättning krävs att behovet av personlig assistans överstiger 20 timmar per vecka. Avsikten med förtydligandet är, enligt verket, att underlätta en likformig bedömning i försäkringskassorna och inte att försämra möjligheterna till personlig assistans och assistansersättning för barn.
Antalet barn med assistansersättning har varit ungefär det samma sedan stödet infördes år 1994 medan antalet assistanstimmar per barn och vecka har stigit kontinuerligt. Mellan september och november 1998, alltså efter det att de nya råden trätt i kraft, redovisas i Riksförsäkringsverkets statistik ingen minskning utan tvärtom en ökning av antalet barn med assistans från 1 180 till 1 215.
Det är för tidigt att redan nu ha någon bestämd uppfattning om hur Riksförsäkringsverkets nya allmänna råd påverkar försäkringskassornas beslut om assistans till barn. Jag avser att noga följa utvecklingen och om det behövs återkomma i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.