Personer som saknar bank-ID
Skriftlig fråga 2018/19:868 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-08-05
- Överlämnad
- 2019-08-05
- Besvarad
- 2019-08-19
- Svarsdatum
- 2019-08-19
- Sista svarsdatum
- 2019-08-19
- Anmäld
- 2019-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Många personer saknar idag ett bank-ID. Enligt uppgift från Pensionärernas riksorganisation (PRO) är till exempel 40 procent av svenskar över 75 år inte ”digitaliserade” (maj 2018). Det innebär att de därmed får problem att sköta sina bankaffärer, öppna och aktivera betalkort hos affärskedjor, hålla kontakt med myndigheter etc. Detta skapar också problem för anhöriga som vill vara sin äldre släktingar behjälpliga. Ofta möts de av frågan huruvida denne är så kallad god man till den enskilde. Men att sakna möjlighet till att legitimera sig digitalt är inte detsamma som att personen är i behov av god man eller är omyndigförklarad.
De omfattande krav på digital kundautentisering som på kort tid har införts hos banker, myndigheter med flera innebär därmed ett stort hinder, inte minst för många äldre. Precis som då det gäller utfasningen av kontanter har utvecklingen gått alldeles för snabbt, i ett samhälle som inte var redo att hantera situationen. Med följd att många människor har kommit i kläm.
Med hänvisning till ovan vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att personer som saknar möjlighet till digital kundautentisering även fortsatt ska kunna hantera sina privata angelägenheter på egen hand?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:868 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Fi2019/02796/B
Finansdepartementet
Finansmarknads- och bostadsministern
biträdande finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:868 av Betty Malmberg (M) Personer som saknar bank-ID
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att personer som saknar möjlighet till digital kundautentisering även fortsatt ska kunna hantera sina privata angelägenheter på egen hand.
Digital identitet är en samhällskritisk infrastruktur och en förutsättning för fortsatt utveckling av digital service. Det är avgörande för individers möjlighet att kunna ta del av digitala tjänster såväl inom den privata som den offentliga sektorn genom att kunna styrka sin digitala identitet på ett enkelt och säkert sätt. En stor andel av Sveriges befolkning har i dag en e-legitimation men det är viktigt att alla som behöver kan få tillgång till enkla och säkra e-legitimationer. Det offentliga måste säkerställa att lösningarna uppfyller högt ställda krav på säkerhet och användbarhet och att nödvändig samordning mellan inblandade aktörer sker.
Att alla har förmåga och möjlighet att bidra till och delta i det digitala samhället är viktigt. Med den utgångspunkten har regeringen genomfört ett antal satsningar, bl.a. har Internetstiftelsen beviljats medel för att etablera s.k. Digidelcenter och Digidelnätverket beviljats bidrag för aktiviteter som främjar digital delaktighet i hela landet.
Myndigheter ska vara serviceinriktade och på ett smidigt och enkelt sätt hjälpa enskilda så att de kan ta till vara sina intressen. Myndigheters webbplatser och digitala tjänster har kommit att spela en allt större och viktigare roll, samtidigt som det finns många som behöver hjälp och stöd vid ett personligt möte. De lokala servicekontor som tillhandahåller service för Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten ökar tillgången till statlig service, och av Januariavtalet framgår att fler servicekontor ska byggas ut i hela landet.
I dag är det många som använder internet för att utföra olika tjänster i sin vardag, t.ex. banktjänster. Som finansmarknadsminister ansvarar jag för lagstiftningen på finansmarknadsområdet. Den innehåller bl.a. bestämmelser om rätten att öppna betalkonto med grundläggande funktioner hos kreditinstitut, t.ex. att göra uttag, insättningar och betala räkningar. Dessa tjänster kan tillhandahållas över disk eller internet och det finns olika sätt att få tillgång till internetbankstjänster, t.ex. med inloggningsdoser.
Det är viktigt att alla i samhället har rimlig tillgång till grundläggande betaltjänster, oavsett ålder, kön eller var i landet man bor. I arbetet med detta har regeringen i lagrådsremissen Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster föreslagit att kreditinstitut ska vara skyldiga att tillhandahålla kontanttjänster i betryggande utsträckning i hela landet.
Stockholm den 19 augusti 2019
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.