personer med funktionshinder
Skriftlig fråga 2004/05:145 av Hellquist, Solveig (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-10-18
- Anmäld
- 2004-10-19
- Besvarad
- 2004-10-27
- Svar anmält
- 2004-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:145
av Solveig Hellquist (fp) till socialminister Berit Andnor om personer med funktionshinderAv Socialstyrelsens rapport Tillsyn 2003 avseende länsstyrelsens tillsyn av verksamhet som rör funktionshindrade framgår att det saknas inventering av enskilda människors behov och planering för att kunna tillgodose framtida behov. Många av socialtjänstens beslut och gynnande domar verkställs inte. Det föreligger en snävare bedömning för att få insats. Samarbetet omkring enskilda personer saknas eller fungerar dåligt både internt och externt. Det är fortfarande svårt att rekrytera och behålla kontaktpersoner och ledsagare. Personer med funktionshinder och missbruksproblem har svårt att få stöd och service. Nya signaler är att personligt ombud avvecklas på några håll i landet. Verksamheter samlokaliseras, dessutom förtätas verksamheter med fler deltagare.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att åtgärda bristerna som rör funktionshindrade?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:145 besvarad av Berit Andnor
Svar på fråga 2004/05:145 om personer med funktionshinder
Socialminister Berit Andnor
Solveig Hellquist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att åtgärda bristerna som rör funktionshindrade som redovisas i Socialstyrelsens rapport Tillsyn 2003.
Länsstyrelserna har ett tydligt ansvar enligt socialtjänstlagen (2001:453, SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) att verka för att kommuner och landsting planerar för att tillgodose framtida behov. Mot bakgrund av det som framkommer i rapporten förutsätter jag därför att länsstyrelserna i sitt arbete kommer att ägna mycket kraft åt att stödja och driva på kommunerna för att planeringen för att tillgodose funktionshindrades behov av olika insatser ska bli bättre.
Det är ett väldigt allvarligt problem att det finns kommuner som inte verkställer beslut och domar om insatser enligt SoL och LSS. En särskild sanktionsavgift infördes den 1 juli 2002 som kan utdömas då domar inte verkställs. När det gäller icke verkställda beslut finns inte motsvarande möjlighet att utdöma sanktionsavgifter. En särskild utredare har därför fått i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder som kan bidra till en förbättrad rättssäkerhet för enskilda så att ingen ska drabbas av att inte få tillgång till beviljade insatser. Uppdraget ska redovisas senast den 1 januari 2005.
Svårigheter och brister i rekryteringen av personal är bidragande orsaker till att beslut om insatser som ledsagare och kontaktperson inte verkställs. Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att tillsammans med nio andra myndigheter ta fram en handlingsplan för kompetensförsörjningen inom kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade personer. Handlingsplanen som presenterades i juni i år kommer att ligga till grund för regeringens vidare insatser och åtgärder för att förbättra rekryteringsläget inom sektorn.
De möjligheter till samverkan mellan kommuner och landsting som den nuvarande lagstiftningen ger i form av beslut i gemensam nämnd måste utnyttjas bättre. Från den 1 januari 2004 har regeringen också öppnat möjligheten till finansiell samordning mellan kommuner, landsting, länsarbetsnämnder och försäkringskassor. Samverkan mellan till exempel vården, den sociala omsorgen och rehabiliteringen är särskilt viktig för personer med psykiska funktionshinder som ofta har behov av insatser från flera aktörer. Att utveckla formerna för samverkan utgör därför en prioriterad uppgift för regeringens psykiatrisamordnare.
De personliga ombuden utgör en viktig resurs för personer med omfattande psykiska funktionshinder och sammansatta behov. Uppbyggnadsfasen av verksamheten med personliga ombud har resulterat i att drygt 80 % av landets samtliga kommuner har personliga ombud. Statsbidraget för uppbyggnad av verksamheten ger fortfarande utrymme för en utökning. I några få kommuner har verksamheten med personliga ombud avvecklats. Det är olyckligt med tanke på hur värdefulla de personliga ombudens insatser har visat sig vara för personer med psykiska funktionshinder. Å andra sidan verkar det inte röra sig om permanenta avvecklingar. Verksamheten har i vissa fall återupptagits då man har till exempel har funnit former för att samarbeta med en annan kommun. Samtidigt har också andra kommuner kommit igång med verksamhet med personliga ombud, så utvecklingen i stort är positiv. I den uppföljnings- och utvärderingsrapport som Socialstyrelsen ska redovisa senast den 31 maj 2005 kommer myndigheten att presentera en framtidsanalys kring verksamheten.
Människor med funktionshinder ska ha möjlighet att leva och bo så likt andra människor som möjligt. När olika bostadsformer som korttidshem, särskilda boendeformer för äldre och bostäder med särskild service samlokaliseras finns en påtaglig risk för att boendet får en institutionell prägel. Brister i tillgången till bostäder med särskild service och till särskilda boendeformer kan vara en förklaring till att kommunerna försöker hitta lösningar genom att samlokalisera olika boendeformer. För mig är det en helt oacceptabel lösning som för tankarna till de gamla vårdhemmen och den segregation av vissa människor som fanns förr i tiden. Jag kommer därför att särskilt följa utvecklingen av frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.