personalavgångar i försvaret

Skriftlig fråga 2000/01:703 av Strömbom, Inger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-14
Anmäld
2001-02-20
Besvarad
2001-02-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga 2000/01:703

av Inger Strömbom (kd) till försvarsminister Björn von Sydow om personalavgångar i försvaret

Under omstruktureringen av försvaret har det visat sig att personalavgångarna blivit fler än beräknat. Särskilt allvarligt för försvaret är att alltfler med specialistkompetens i yngre åldersgrupper slutar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser försvarsministern vidta för att hejda avgångarna bland personal med specialistkompetens?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:703 besvarad av försvarsminister Björn von Sydow

den 28 februari

Svar på fråga 2000/01:703 om personalavgångar i försvaret

Försvarsminister Björn von Sydow

Inger Strömbom har frågat mig om vilka åtgärder som jag avser vidta för att hejda avgångarna bland personal med specialistkompetens. Inger Strömbom anför att det visat sig att personalavgångarna blivit större än planerat och att alltfler med specialistkompetens slutar.

Av Försvarsmaktens preliminära utvärdering av 2000 framgår att antalet yrkesofficerare som slutat varit ca 150 färre än planerat. Detsamma gäller de civilanställda där utvärderingen visar att antalet anställda under 2000 överstiger det planerade med ca 200. Totalt sett innebär detta att avgångarna varit betydande men mindre än planerat. När det gäller yrkesofficerare är siffrorna dock inte riktigt rättvisande. Antalet tjänstlediga är för närvarande högre än vad som förutsetts vilket i sin tur innebär ett ökat antal avgångar när tjänstledigheterna avslutas.

Beträffande yngre yrkesofficerare och yrkesofficerare med specialistkompetens har avgångarna varit större än vad Försvarsmakten tidigare bedömt. Situationen är delvis bekymmersam och Försvarsmakten följer och analyserar utvecklingen fortlöpande. Regeringskansliet tar, liksom försvarsutskottet, del av den månadsvisa sammanställning som Försvarsmakten gör.

I formell mening är det myndigheterna som under regeringen ansvarar för personalförsörjningen. I första hand är det således Försvarsmakten som ska vidta de åtgärder som krävs om personalavgångarna får sådana proportioner att verksamhetsintresset hotas. Jag anser också att Försvarsmakten givit exempel på att myndigheten tar initiativ när så är nödvändigt. Det jag då i förstone tänker på är det flygföraravtal som ingåtts, och som förmått stoppa avgångarna till det kommersiella flyget, och de nyligen beslutade höjningarna av lönerna i utlandsstyrkan.

Jag har en förståelse för att Försvarsmakten har en något avvaktande hållning för närvarande. Balansgången mellan att å ena sidan vidta relativt kostsamma åtgärder för att behålla konkurrensutsatt personal och att å andra sidan tillgodose inte minst Riksrevisionsverkets krav på ett stramare arbetsgivarbeteende är en känslig vandring.

Regeringen har ett ansvar för att kontrollera utvecklingen och det är bakgrunden till de betydande återredovisningskrav som ställts i regleringsbrevet för 2001.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.