personal vid inskrivningsmyndigheter
Skriftlig fråga 1999/2000:696 av Hellsvik, Gun (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-15
- Anmäld
- 2000-03-21
- Besvarad
- 2000-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:696
av Gun Hellsvik (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om personal vid inskrivningsmyndigheterJämställdhetsministern har uttalat att kvinnor i åldern 55-plus vid förändringar inom arbetslivet ska ges ett värdigt slut. Enligt ett beslut i riksdagen under den gångna hösten beslutade en majoritet att inskrivningsväsendet vid våra tingsrätter ska föras samman till totalt sex tingsrätter. De över 200 kvinnor, som i dag arbetar vid inskrivningsmyndigheterna är till största delen personer, som varit domstolsväsendet trogna under mycket lång tid, och merparten har av familjeskäl inte möjlighet att flytta eller ens pendla till de kvarvarande centraliserade myndigheterna.
Med tanke på att jämställdhetsministern tidigare uttalade omsorg om den grupp dessa kvinnor ingår i frågar jag:
Vilka åtgärder har jämställdhetsministern vidtagit för att ge de berörda kvinnorna ett "värdigt slut"?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:696 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:696 om personal vid inskrivningsmyndigheter
Justitieminister Laila Freivalds
Gun Hellsvik har frågat jordbruksminister Margareta Winberg vilka åtgärder hon har vidtagit för att ge de av inskrivningsreformen berörda kvinnorna en bra avslutning på sin yrkesutövning vid tingsrätterna. Arbetsfördelningen inom Regeringskansliet är sådan att det är jag som ska svara på frågan. Frågan har därför överlämnats till mig.
Jag tycker det är mycket viktigt med kraftfulla insatser vid verksamhetsförändringar som påverkar personalen, så att negativa effekter för såväl personalen som verksamheten kan undvikas. Sådana insatser görs också av Domstolsverket med anledning av pågående reformer av domstolsväsendet.
Den 7 december 1999 beslutade riksdagen att inskrivningsverksamheten ska koncentreras till sju inskrivningsmyndigheter i landet, nämligen Eksjö, Härnösand, Hässleholm, Mora, Norrtälje, Skellefteå och Uddevalla. Respektive hovrättsområde ska vara verksamhetsområde. Svea hovrätts område delas dock mellan Mora och Norrtälje på så sätt att Dalarnas och Västmanlands län förs till Mora tingsrätt och Gotlands, Stockholms, Södermanlands och Uppsala län till Norrtälje tingsrätt.
Domstolsverket har av regeringen i regleringsbrevet för år 2000 fått i uppdrag att vidta de tekniska, organisatoriska och personella åtgärder som krävs för att omorganisationen av inskrivningsverksamheten ska vara genomförd senast den 1 juli 2001. Domstolsverket har i anledning av uppdraget tillsatt en projektgrupp med lagmannen i Falköpings tingsrätt Jan Warén som projektledare. Till projektgruppen har tjänstemän från Domstolsverket knutits, men även extern medverkan sker av bl.a. Lantmäteriverket och Riksarkivet. I en referensgrupp ingår representanter för de fackliga organisationerna. Ambitionen är att förändringsarbetet ska ske i nära samverkan med den personal som i dag finns vid inskrivningsmyndigheterna och personalen vid de tingsrätter där de nya myndigheterna kommer att placeras. Personalfrågorna har högsta prioritet.
Varje tingsrätt är en egen myndighet och arbetsgivare. Beslutet att föra över inskrivningsverksamheten från 84 tingsrätter till sju innebär att det är fråga om övergång av verksamhet. Enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd följer de anställda som är berörda automatiskt med verksamheten till den nye arbetsgivaren med bibehållna anställningsvillkor. För de anställda som inte önskar följa med får i första hand varje tingsrätt finna en individuell lösning. Om de anställda inte kan erhålla andra arbetsuppgifter vid tingsrätten eller vid någon av de andra inskrivningsmyndigheterna och enligt turordningsreglerna vid tingsrätterna blir uppsagda på grund av arbetsbrist träder trygghetsavtalet in. Domstolsverket har under februari och mars i år vid flera informationsmöten informerat den berörda personalen om dessa regler. Vid mötena har även personal från Trygghetsstiftelsen deltagit. Senast den 15 maj 2000 ska berörd personal ge besked om de önskar följa med verksamheten till den nye arbetsgivaren eller inte.
Trygghetsavtalet erbjuder pensionslösningar i övertalighetssituationer. Enligt trygghetsavtalet har en uppsagd arbetstagare, som vid entledigandet fyllt 60 år och som väljer att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, rätt till pensionsersättning. Om särskilda skäl föreligger finns det även en möjlighet enligt trygghetsavtalet att erbjuda en arbetstagare som fyllt 55 år särskild pensionsersättning. När det gäller kostnader för pensionsersättningar har under senare år Domstolsverket reserverat medel för att kunna lämna bidrag till myndigheter där pensionsersättningar varit aktuella.
När det gäller arbetstagare som inte fyllt 60 år och där det inte finns särskilda skäl för pensionsersättning erbjuder Trygghetsstiftelsen arbetstagarna korta individuella utbildningar för att därefter slussa in dem på praktik i andra verksamheter. Erfarenheten av dessa åtgärder är mycket positiv. Praktiktjänstgöringen brukar i de flesta fall leda till fasta anställningar för arbetstagarna.
De åtgärder jag hittills redogjort för avser samtliga arbetstagare oavsett kön. Domstolsverket har emellertid riktat särskilda insatser till kvinnor som under ett långt yrkesliv arbetat i domstol i syfte att underlätta för dessa kvinnor att hitta andra arbetsuppgifter. Insatserna har skett i form av seminarier. Domstolsverket har i regleringsbrevet för år 2000 även fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att strukturer och förhållningssätt inom domstolsväsendet ska bidra till att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor. Detta uppdrag har föranlett Domstolsverket att avsätta en person att på heltid arbeta med jämställdhetsfrågor.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

