Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

personal inom hälso- och sjukvård

Skriftlig fråga 2001/02:1316 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-06-07
Anmäld
2002-06-11
Besvarad
2002-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 juni

Fråga 2001/02:1316

 av Margareta Cederfelt (m) till näringsminister Björn Rosengren om personal inom hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården behöver personal. Samtidigt finns åtskilliga personer som utbildar sig inom hälso- och sjukvården, exempelvis till undersköterska, och som inte får arbete. Orsaken beror troligen på olika vägar att hantera personalpolitiken inom kommuner och landsting. Många kvinnor inom äldreomsorgen vittnar om att det enda kommunen erbjuder är timanställningar, men aldrig i så stor omfattning eller längd att personerna omfattas av den existerande arbetsmarknadslagstiftningen. Timanställningen omöjliggör långsiktig planering för arbetstiden. Även ekonomin påverkas eftersom möjligheten att erhålla banklån, egen bostad och liknande omöjliggörs.

Den beskrivna situationen gör att många av de personer som gärna vill arbeta inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen, trots utbildning, väljer en annan yrkesbana och problemen med att rekrytera medarbetare kvarstår.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till näringsministern:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att underlätta anställningar inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1316 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 13 juni

Svar på fråga 2001/02:1316 om personal inom hälso- och sjukvård

Näringsminister Björn Rosengren

Margareta Cederfelt har frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att underlätta anställningar inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen.

Jag delar Margareta Cederfelts uppfattning att det är ett stort problem om människor arbetar mindre än vad de önskar samtidigt som vi vet att hälso- och sjukvården och inte minst äldreomsorgen är i behov av utbildad arbetskraft.

Efter Vårdkommissionens rapport vidtogs ett antal åtgärder däribland ett åtagande att tillsammans med arbetsgivarna inom landsting och kommun verka för att minska deltidsarbetslösheten inom vård och omsorg med minst hälften från november 1999 till november 2000. Vidare fick Kommunförbundet i uppdrag att, tillsammans med parterna, lämna en rapport till regeringen som visade om det skett en förskjutning från timanställningar, vikariat och andra visstidsanställningar till tillsvidareanställningar inom vård och omsorg med anledning av ändringar i lagen om anställningsskydd.

Vi är nu på god väg att lyckas med att halvera deltidsarbetslösheten från 30 000 till 15 000 personer. I maj fanns drygt 16 000 registrerade som deltidsarbetslösa på arbetsförmedlingarna och när det gäller timanställda har det även där skett en minskning. För att ytterligare intensifiera insatserna och påskynda arbetet med att minska ofrivillliga deltids- och timanställningar har AMS fått i uppdrag att i överläggningar påverka arbetsgivare som har en hög andel arbetstagare med sådana anställningsformer, även inom andra sektorer än vård och omsorg, att anpassa sin organisation så att deltidsanställda kan erbjudas den arbetstid som de efterfrågar. Det arbetet pågår och en rapport om det arbetet kommer att lämnas till regeringen i augusti. Vidare har AMS infört en intygsrutin som bidrar till att arbetsförmedlingen får en snabb återkoppling om vilket arbetsutbud arbetsgivaren kan erbjuda den arbetslöse.

Samtidigt har vi uppmärksammat att även om många får heltidsarbete tillkommer det ständigt nya deltidsarbeten vilket visar att kärnproblemet ligger i hur arbetet organiseras ute på arbetsplatserna. I vissa län, däribland Stockholms län, är det extra tydligt.

Det krävs således andra åtgärder för att nå bestående resultat än bara arbetsmarknadspolitiska insatser. Därför uppdrog regeringen i december 2001 åt Arbetsmiljöverket att bilda en styrgrupp tillsammans med Arbetsmarknadsverket, Jämställdhetsombudsmannen, Svenska ESF-rådet och Arbetslivsinstitutet. Gruppens uppgift är att fördela avsatta medel för att minska deltidsarbetslösheten under perioden 2002@2004. I beslutet har regeringen angett vissa ramar för hur dessa medel ska användas. Huvuddelen av medlen ska exempelvis beviljas som initiativmedel till försök på arbetsplatserna som syftar till att heltid blir en norm och deltid en möjlighet. Medel kommer också att avsättas för kompetensutveckling av deltidsarbetslösa, aktionsinriktad forskning och informationsinsatser.

Genom att fler myndigheter får arbeta tillsammans med gränsöverskridande aktiviteter är min uppfattning att vi kommer att uppnå ett kvalitativt bättre resultat än om deltidsarbetslöshet enbart ses som en isolerad fråga för arbetsmarknadspolitiken.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.