person- och godstransporter efter Norrlandskusten

Skriftlig fråga 2002/03:707 av Öberg, Maria (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-03-21
Inlämnad
2003-03-21
Besvarad
2003-03-25
Svar anmält
2003-03-25
Besvarad
2003-03-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2002/03:707

av Maria Öberg (s) till statsrådet Ulrica Messing om person- och godstransporter efter Norrlandskusten

Infarkten i det europeiska trafiksystemet är ett faktum. EU arbetar därför med att revidera de transeuropeiska näten för person- och varutransporter som är nödvändiga för den inre marknaden och för gränshandel.

Barentsregionen är rik på naturresurser. Den expanderar och är en framtidsregion i Europa. Den omfattande Barentsregionen och de tunga industrierna längs Norrlandskusten kräver modern infrastruktur för att kunna utvecklas. Det som saknas är ett väg- och järnvägsstråk längs norra Sveriges kust, men också transportlänkar i öst@västlig riktning.

Vid revidering av de transeuropeiska näten är det viktigt att Sverige prioriterar det tunga godsstråket för att visa även andra länder att det är en viktig infrastruktur. Både Botniabanan och Norrbotniabanan finns upptagna i de nationella transportplanerna och det borde betyda att de även lyfts upp i arbetet med revideringen av TEN-T som sker i vår.

Jag vill fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att ovan beskrivna transportstråk tas med i revideringen av TEN-T.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:707 besvarad av Ulrica Messing

den 26 mars

Svar på fråga 2002/03:707 om person- och godstransporter efter Norrlandskusten

Statsrådet Ulrica Messing

Maria Öberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att transportstråket längs Norrlandskusten ska tas med i de transeuropeiska transportnäten, TEN-T. Enligt Maria Öberg är Barentsregionen en expanderande framtidsregion som tillsammans med den tunga industrin i Norrland kräver en modern infrastruktur. Vidare framhåller hon att det saknas ett väg- och järnvägsstråk längs norra Sveriges kust.

Jag vill börja med att säga att jag anser att vi har ett väg- och järnvägsstråk längs Norrlandskusten som till stor del fungerar väl i förhållande till behoven. Jag vill också berätta att såväl E 4 som stambanorna längs Norrlandskusten redan ingår i TEN-T-nätet. Jag utgår från att TEN-T-nätet kommer att finnas kvar. Det jag tror att Maria Öberg syftar på är frågan om prioriterade projekt i TEN-T.

Europeiska kommissionen har aviserat att ett förslag till genomgripande revidering av direktivet med riktlinjer för TEN-T ska presenteras i höst. Förslaget ska omfatta ändringar i den förteckning över prioriterade projekt som finns i bilaga III till direktivet. För att förbereda förslaget har en högnivågrupp tillsatts som ska analysera förslag på prioriterade projekt som medlemsländerna och ansökarländerna lämnat in. Arbetet ska resultera i en rekommendation till kommissionen.

Den reviderade förteckningen ska innehålla 20@30 projekt i ett utvidgat EU, det vill säga med 25 medlemsländer. Detta är jämförbart med den nuvarande förteckningen som innehåller 14 projekt i dagens 15 medlemsländer. Ett prioriterat projekt ska vara viktigt för de gränsöverskridande transporterna och ha ett mervärde för unionen. Det ska också finnas ett tydligt åtagande från berörda länder att genomföra projektet enligt en tidsplan.

Sverige har föreslagit att den nordiska triangeln, som ingår i den nuvarande förteckningen, ska förbli prioriterad.

Sedan högnivågruppen enats om urvalskriterier för de prioriterade projekten har Sverige identifierat ytterligare ett järnvägsprojekt som vi fört fram till högnivågruppen. Det är Haparandabanan, det vill säga ett projekt som förbättrar järnvägsförbindelsen mellan Boden i Sverige och Kemi i Finland. Projektet omfattar bland annat en spårviddsväxlare vid riksgränsen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.