permissionsregler
Skriftlig fråga 2000/01:1513 av Ekendahl, Maud (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-07-16
- Besvarad
- 2001-08-21
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1513
av Maud Ekendahl (m) till justitieminister Thomas Bodström om permissionsreglerEfter Malexandermorden skärpte Kriminalvårdsstyrelsen reglerna för permission, något som moderaterna hade krävt sedan länge.
I dag rapporterar emellertid SR:s Ekot om ett fall där reglerna inte efterlevs. Det rör sig om en tungt kriminellt belastad man som de senaste 15 månaderna beviljats över 100 ledigheter. Sedan drygt två månader har han dessutom fått upp till tretton timmars frigång varje vardag, trots att detta endast får beviljas högst sex månader före frisläppandet.
Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att se över lagstiftningen kring permissionsregler?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1513 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1513 om permissionsregler
Justitieminister Thomas Bodström
Maud Ekendahl har frågat mig vad jag tänker göra för att se över lagstiftningen om permissioner för fängelsedömda.
Jag vill först betona att permissionsinstitutet fyller en viktig funktion för att förbereda den intagne för tillvaron utanför anstalten och förhindra att han eller hon återfaller i brottslighet efter frigivningen. Det är en viktig aspekt även från brottsoffersynpunkt. Permissioner motverkar också skadliga verkningar av tiden i anstalt. Genom permissioner kan den intagne behålla kontakten med anhöriga och andra personer i hans eller hennes närhet. Möjligheten till permissioner har vidare positiva effekter för anstaltsklimatet.
Som enskilt statsråd får jag inte uttala mig om hur myndigheter ska besluta eller har beslutat i enskilda ärenden. Det är därför inte möjligt för mig att kommentera det fall som Maud Ekendahl hänför sig till i sin fråga. Jag redogör i stället för permissionsinstitutet ur ett generellt perspektiv.
Lagstiftningens utgångspunkt är att permissioner inte ska beviljas om det finns en påtaglig risk för fortsatt brottslig verksamhet eller missbruk.
Kriminalvårdsstyrelsen meddelar de närmare föreskrifterna om permissioner. I anledning av bl.a. händelserna i Malexander skärpte Kriminalvårdsstyrelsen sina permissionsregler förra året. Syftet med de nya föreskrifterna är att minska antalet utevistelser samt att förbättra riskbedömningen, planeringen, kontrollen och uppföljningen.
Om permission ska beviljas avgörs av kriminalvården efter en samlad bedömning av omständigheterna i varje särskilt fall. Inför varje permissionstillfälle ska en individuell riskbedömning göras. Kriminalvården har här ett stort ansvar för att bestämmelserna tillämpas på ett likartat och förutsebart sätt.
Bl.a. för att ge kriminalvården ett bättre underlag för sina bedömningar av säkerheten och för att förebygga brott har regeringen nyligen föreslagit en särskild lag om behandling av personuppgifter inom kriminalvården (se prop. 2000/01:126). Den nya lagstiftningen ger kriminalvården utökade möjligheter att genom ett särskilt informationssystem behandla uppgifter om intagna som utgör särskilda risker i t.ex. hot- eller våldshänseende. Propositionen har antagits av riksdagen och det nya regelverket träder i kraft den 1 oktober 2001.
Permissionsinstitutet har nyligen utvärderats av Brottsförebyggande rådet (se rapporten Brott och annan misskötsamhet under permission, 2001:6). Enligt den statistik som ligger till grund för rapporten är det endast 1 % av alla permissioner som missköts på något sätt. Bara en mindre del av dessa misskötsamheter består i brottsliga handlingar. Andelen misskötta permissioner har enligt rapporten successivt minskat sedan många år tillbaka. Statistiken när det gäller misskötta permissioner bör kunna tolkas som att reglerna tillämpas på ett väl avvägt sätt. Man kan dock aldrig utesluta att felbedömningar görs i enskilda fall.
Jag anser att de regler som finns på permissionsområdet och för vilka regering och riksdag har ansvaret ger uttryck för en lämplig avvägning mellan olika intressen där såväl samhällsskyddsfaktorer som den intagnes behov beaktas. Jag ser inget behov av att detaljreglera permissionsinstitutet genom lag eller förordning. Med hänsyn härtill finns det enligt min mening för närvarande ingen anledning att förändra lagstiftningen på området.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.