periodiseringsfonderna
Skriftlig fråga 2004/05:1789 av Pilsäter, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-06-03
- Anmäld
- 2005-06-03
- Besvarad
- 2005-06-13
- Svar anmält
- 2005-06-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 juni
Fråga 2004/05:1789
av Karin Pilsäter (fp) till finansminister Pär Nuder om periodiseringsfondernaI budgetpropositionen för 2005 föreslog regeringen att periodiseringsfonderna skulle beläggas med skatt på fiktiv ränta, som motsvarar 4 % effektiv ränta på fonderingen. Detta blev riksdagens beslut. Sedan dess har det visat sig att rader av storföretag löser upp sina periodiseringsfonder, då det inte längre är skattefördelar med att behålla upparbetat kapital inom företaget. Kapital för framtida investeringar finns lätt tillgängligt till lägre kostnad. Periodiseringsfonder i dess nuvarande konstruktion tycks i hög grad ha spelat ut sin roll för de större företagen i och med räntebeläggningen.
Mindre och växande företag har ofta inte tillnärmelsevis samma möjligheter till extern finansiering, dessutom anser många entreprenörer att det ligger ett egenvärde i att växa med egna medel. Sverige behöver växande småföretag, och det skulle därför vara angeläget att införa en möjlighet för reservationer som relativt sett var mer betydelsefulla för de mindre företagen än dagens periodiseringsfonder.
Är finansministern beredd att införa bättre möjligheter för de mindre företagen att reservera vinstmedel för kommande investeringar och expansion?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1789 besvarad av
den 13 juni
Svar på fråga 2004/05:1789 om periodiseringsfonderna
Finansminister Pär Nuder
Karin Pilsäter har frågat mig om jag är beredd att införa bättre möjligheter för de mindre företagen att reservera vinstmedel för kommande investeringar och expansion.
Bakgrunden till frågan är att periodiseringsfonderna har räntebelagts för att finansiera bland annat avskaffandet av arvs- och gåvoskatten.
Jag vill inledningsvis framhålla att det är självklart att Sverige ska ha växande småföretag och ett gott företagsklimat.
Vad beträffar räntebeläggningen så omfattar den inte de allra minsta företagen, det vill säga enskilda näringsidkare och fysiska personer som bedriver sin verksamhet genom handelsbolag. Dessa småföretagare kan, förutom att sätta av vinstmedel till expansionsfond, använda periodiseringsfonderna med samma skatteeffekter som tidigare. Räntebeläggningen omfattar juridiska personer och därmed även de minsta aktiebolagen, de så kallade fåmansaktiebolagen.
Regeringen fann när räntebeläggningen infördes inte skäl att undanta fåmansaktiebolagen, utan pekade på att en expertgrupp arbetade med att se över reglerna för fåmansaktiebolag i syfte att föreslå förbättringar för dessa företag. I 2005 års ekonomiska vårproposition har regeringen, som ett led i sin framtidsstrategi inriktad på fler och växande företag, aviserat sänkt skatt för fåmansbolagen genom en reformering av skattereglerna för dessa företag, de så kallade 3:12-reglerna. Detta arbete pågår som bäst. Regeringen avser att återkomma med förslag i denna del under hösten.
Jag är för närvarande inte beredd att föreslå några ändringar av det slag som Karin Pilsäter föreslår.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.