Pensionssystemets orättvisor
Skriftlig fråga 2005/06:578 av Schyman, Gudrun (-)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-08
- Inlämnad
- 2005-12-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-12-21
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 december
Fråga 2005/06:578 av Gudrun Schyman (-) till socialminister Berit Andnor (s)
Pensionssystemets orättvisor
Dagens pensionssystem permanentar varje orättvisa på arbetsmarknaden. Kvinnors arbetsmarknad, både inom industri, handel och offentlig sektor, präglas av låga löner, ofrivilliga deltider och dålig arbetsmiljö.
Med det nya ”robusta” pensionssystemet med sina ”raka rör” mellan livslön och pension blir kvinnorna de stora förlorarna.
Pensionssystemet är byggt utifrån en arbetsmarknad där mannen är norm. Kvinnors föräldraansvar och deltidsarbete faller ut i ekonomisk bestraffning livet ut. Låg lön ger låg pension och ska lågavlönade få en pension motsvarande 75@80 % av lönen skulle man behöva pensionsspara med flera tusenlappar i månaden eller jobba tills man blir 75. Inget av detta är möjligt för en lågavlönad kvinna inom industri, handel eller offentlig sektor.
Okunskapen om det nya pensionssystemets effekter är stor, bland många.
Min fråga till statsrådet är:
Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att upplysa medborgarna om det rådande pensionssystemets faktiska ekonomiska konsekvenser?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:578 besvarad av Berit Andnor
den 21 december
Svar på fråga 2005/06:578 om pensionssystemets orättvisor
Socialminister Berit Andnor
Gudrun Schyman har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att upplysa medborgarna om det rådande pensionssystemets faktiska ekonomiska konsekvenser.
Gudrun Schyman skriver att dagens pensionssystem med sina ”raka rör” mellan livslön och pension missgynnar kvinnor eftersom kvinnornas arbetsmarknad präglas av låga löner och ofrivilliga deltider.
Det reformerade ålderspensionssystemet bygger på den så kallade livsinkomstprincipen vilket innebär att all inkomst som tjänats in under livet påverkar pensionens storlek. Ålderspensionen speglar därmed de förhållanden som funnits på arbetsmarknaden under en persons yrkesliv. Man kan också, utöver den faktiska pensionsgrundande inkomsten, tillgodoräknas pensionsrätt för till exempel plikttjänstgöring, studier och sjukersättning. Jag vill också framhålla att småbarnsföräldrar kan, utöver den pensionsgrundande inkomsten, tillgodoräknas pensionsrätt för barnår. Barnårsrätten ges automatiskt till den förälder som har lägst inkomst om inte föräldrarna bestämt något annat.
Att upplysa medborgarna om pensionssystemets effekter är oerhört viktigt. En del i detta arbete är Försäkringskassans och PPM:s årliga utskick av det orange kuvertet. Kuvertet innehåller individuella prognoser över hur stor ålderspensionen blir om man pensionerar sig vid 61, 65 eller 70 års ålder samt skriftlig information om pensionssystemet. En annan del är den Internettjänst, www.minpension.se, som nu har inrättats i ett samarbete mellan Försäkringskassan, PPM och Försäkringsförbundet. Utöver den allmänna pensionen kan man där också få uppgift om tjänstepensionen. Tjänsten omfattar i dag inte alla utbetalare men arbete pågår med att utöka tjänsten.
Sammantaget vågar jag, som svar på frågan, påstå att informationen är omfattande och betydligt mer långtgående än vad som fanns att tillgå i ATP-systemet och för övrigt vad som gäller för de allra flesta pensionssystem.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.