Pensionsregler för scenkonstnärer

Skriftlig fråga 2005/06:1304 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2006-03-24
Inlämnad
2006-03-24
Besvarad
2006-03-29
Svar anmält
2006-03-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 mars

Fråga 2005/06:1304 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)

Pensionsregler för scenkonstnärer

Över tio år har gått sedan bland annat Teaterförbundet lyfte fram frågan om pensionsvillkoren för de sångare och dansare som inte kan arbeta fram till 67 års ålder. Någon heltäckande lösning har ännu inte presenterats, trots att de fackliga parterna är överens med arbetsgivarsidan, Svensk Scenkonst. Att frågan är angelägen visar det faktum att den under lång tid stått högst på samtliga parters dagordning.

Oron är minst sagt stark hos dem som @ av konstnärliga skäl @ fått gå i pension mellan 41 och 55 års ålder. Fram till 65 års ålder får de ut 65 % av sin tidigare lön, men efter fyllda 65 sjunker pensionerna rejält. De har inga normala ”livslöner” att falla tillbaka på och få av dem kommer att kunna leva på sin framtida pension. Lönerna har tidigare hållits nere med argumentet att de fast anställda scenkonstnärerna @ till skillnad från frilansande kolleger @ trots allt hade en trygg pension. Men 1991 förändrades dessa villkor. Problemet ligger uppenbarligen i bristande kommunikation mellan Kultur- och Finansdepartementen, trots att det inte handlar om mer än drygt 300 personer.

På flera institutioner vågar nu många dansare och sångare inte gå i pension, trots att de inte kan erbjudas några roller. Resultatet har blivit att unga, nyutbildade dansare och sångare inte kan få anställningar utan riskerar att utbildas till arbetslöshet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kulturminister Leif Pagrotsky när regeringen kommer med en fullgod lösning för de scenkonstnärer som drabbats särskilt hårt av reglerna i det nya allmänna pensionssystemet.

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1304 besvarad av Leif Pagrotsky

den 29 mars

Svar på fråga 2005/06:1304 om pensionsregler för scenkonstnärer

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig när regeringen kommer med en fullgod lösning för de scenkonstnärer som drabbats särskilt hårt av reglerna i det nya allmänna pensionssystemet.

Låt mig först klargöra att det nya pensionssystemet i alla dess delar bygger på en pensionsöverenskommelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna.

Arbetstagarna vid de statligt stödda teater‑, dans- och musikinstitutionerna har statlig pensionsrätt enligt den så kallade PISA-förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning. För den konstnärliga personalen gäller därmed särskilda villkor om låg pensionsålder. Det är en sedan länge etablerad ordning som bygger på de fysiska och konstnärliga förutsättningar som gäller för till exempel dansare och sångare. Från den tidiga pensionsåldern kan de få en pension som löper fram till den lagstadgade pensionsåldern och därefter räknas pensionen om till en ålderspension som kompletterar den lagstadgade allmänna pensionen.

Regeringen har tidigare konstaterat att det inte skett några förändringar avseende pensionen som gäller tiden fram till 65 års ålder. Däremot innebär de förändrade bestämmelserna att pensionen efter 65 års ålder blir sämre om man inte kan arbeta eller ha förvärvsinkomster fram till dess. Mot denna bakgrund har regeringen uttalat sin avsikt att i dialog med arbetsmarknadens parter hitta en hållbar lösning av pensionsfrågan där bland annat möjligheten till utbildning och karriärbreddning som syftar till fortsatt arbete prövas, särskilt för de konstnärliga arbetstagarna med låg pensionsålder.

I budgetpropositionen för 2006 redogör regeringen för de nödvändiga insatser som gjorts för att ge institutionerna möjlighet att täcka de ökande pensionspremiekostnader som man fått för sin personal. Vidare tydliggör regeringen sin avsikt att efter det att frågan om premiekostnaderna nu lösts fullfölja arbetet med en översynen av den så kallade PISA-förordningen och pröva frågan om karriärväxling i samband med tidig pensionsavgång.

Arbetet inom Regeringskansliet pågår, i dialog med arbetsmarknadens parter, för att komma vidare i frågan om framtida pensionslösningar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.