Pensionsrätt på livränta
Skriftlig fråga 2011/12:143 av Johansson, Wiwi-Anne (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-11-18
- Inlämnad
- 2011-11-18
- Besvarad
- 2011-11-23
- Svar anmält
- 2011-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 november
Fråga
2011/12:143 Pensionsrätt på livränta
av Wiwi-Anne Johansson (V)
till statsrådet Ulf Kristersson (M)
Pensionssystemet och intjänandet av pensionsrätt bygger på att alla inkomster som den pensionerade haft under sitt yrkesverksamma liv räknas in upp till 7,5 basbelopp per år. Men för de personer som drabbats av arbetsskada och för denna får arbetsskadelivränta utbetald tas inte alltid alla inkomster upp. Arbetsskadelivränta är en ersättning för den inkomstförlust man gjort på grund av uppkommen arbetsskada. För de flesta omfattar inkomstförlusten flera år, men utbetalningen av livräntan kan, på grund av långa handläggningstider till exempel, komma att betalas ut vid ett enda tillfälle som så kallad ackumulerad inkomst. I skattelagstiftningen kan denna ackumulerade inkomst delas upp på flera år, något som bättre motsvarar det verkliga skeendet. Någon motsvarande regel finns inte när det gäller beräkning av pensionsgrundande inkomst. Har man fått en arbetsskada som innebär inkomstförlust under flera år så kan det förhållandet att livräntan endast betalas ut vid ett tillfälle få effekter på pensionen. Livräntebeloppet kan, det år livräntan betalas ut, överstiga de 7,5 basbelopp som är pensionsgrundande och den skadade kan då inte tillgodoräkna sig belopp över taket. Då möjligheten att i dessa fall fördela inkomsten under flera år inte finns i dagens system beräknas pensionsrätten under denna tid inte på korrekt inkomst. Detta i sin tur betyder förlust av kommande pension. Denna förlust av pensionsinkomst är orimlig enligt Vänsterpartiet. Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Är statsrådet beredd att verka för att ackumulerad inkomst, till exempel från arbetsskadelivränta, då den betalas ut som ett engångsbelopp i efterhand, regleras på ett sådant sätt att det inte missgynnar intjänandet av pensionsrätt?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:143 besvarad av Statsrådet Ulf Kristersson
Svar på fråga
2011/12:143 Pensionsrätt på livränta
Statsrådet Ulf Kristersson
Wiwi-Anne Johansson har frågat mig om jag är beredd att verka för att ackumulerad inkomst, till exempel från arbetsskadelivränta, det vill säga då den betalas ut som ett engångsbelopp i efterhand, regleras på ett sådant sätt att intjänandet av pensionsrätt inte missgynnas.
Ålderpensionssystemet är avgiftsdefinierat och för varje krona som betalas in i avgift tillgodoräknas motsvarande belopp i pensionsrätt. Skatteverket fastställer, vid taxeringen, den pensionsgrundande inkomsten (PGI) för inkomståret. Pensionsrätten är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Inkomster som överstiger det så kallade taket på 8,07 gånger inkomstbasbeloppet genererar inte pensionsrätt. För inkomster som överstiger taket betalas det inte heller några avgifter till systemet.
Vid stora engångsutbetalningar av ersättning som är pensionsgrundande, till exempel arbetsskadelivränta till personer som inte uppbär sjukersättning, kan den sammanlagda inkomsten överstiga taket i pensionssystemet om utbetalningen avser flera år. Pensionsrätt tillgodoräknas och avgifter betalas då enbart för den del som understiger taket. Om ersättningen i stället hade utbetalats löpande de år den avsåg, och då hade understigit taket varje utbetalningsår hade pensionsrätt fastställts för hela det utbetalade beloppet respektive år.
Personer som under ett visst beskattningsår får förvärvsinkomst utbetalad har om inkomsten har tjänats in under minst två beskattningsår – så kallad ackumulerad inkomst – möjlighet att enligt inkomstskattelagen begära särskild skatteberäkning av den statliga inkomstskatten. Skatteverket kan då, under vissa förutsättningar, göra en schabloniserad omräkning av den statliga skatten. Eftersom den kommunala skatten är proportionell berörs den inte. Någon omtaxering görs inte och inkomsten fördelas inte om på flera år. Inte heller uttaget av sociala avgifter påverkas.
Att fördela om inkomsten på fler år än utbetalningsåret, efter det att Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för inkomståret, skulle medföra flera nackdelar. Till exempel skulle det årets pensionsgrundande inkomst inte överensstämma med inkomstuppgifterna i taxeringen. Det skulle försämra rättssäkerheten genom att möjligheten att kunna verifiera vad som hänt försvåras om det efter en fördelning av pensionsrätter kommer ordinarie taxeringsändringar som påverkar pensionsunderlaget. En sådan omfördelning av inkomster skulle också innebära att pensionsrätter tillgodoräknas trots att ingen avgift har betalats in till systemet. Det skulle påverka pensionssystemets finansiella ställning negativt.
Fördelarna med att införa en regel om omfördelning av inkomster skulle dessutom vara marginella. Beräkningar visar att effekten på pensionen av en sådan omfördelning skulle bli liten. Det är först när engångsbeloppet överstiger 500 000 kronor som pensionen skulle påverkas i någon nämnvärd betydelse – med mellan 1,6 och 3,2 procent (140 kronor - 280 kronor) per månad beroende på över hur många år som inkomsten fördelas på. Beräkningarna har gjorts för en person som är född 1960. Året före det år som beräkningarna avser var det endast 9 av 271 utbetalningar av engångsbelopp avseende arbetsskadelivränta, till personer som inte uppbar sjukersättning, som uppgick till 500 000 kronor eller mer.
Jag anser inte att det finns tillräckligt starka skäl för att ändra beräkningen av pensionsrätt genom att göra det möjligt att efter taxeringen fördela inkomsten under fler år än utbetalningsåret vid utbetalning av stora engångsbelopp. Den främsta anledningen är att det då skulle kunna skapas pensionsrätter utan att avgifter har betalats in för dem. Detta skulle försvaga ålderspensionssystemets finansiella ställning. En sådan ändring skulle också innebära att pensionsrätten i dessa fall inte överensstämmer med taxerade uppgifter.
Fördelarna med en sådan ändring är också mycket begränsade.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.