pensionskostnader för friskolor
Skriftlig fråga 2000/01:1303 av Hagen, Catharina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-29
- Anmäld
- 2001-06-06
- Besvarad
- 2001-06-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 maj
Fråga 2000/01:1303
av Catharina Hagen (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om pensionskostnader för friskolorVid beräkningen av kommunernas bidrag till friskolor ska grunden vara kommunernas verkliga kostnader för motsvarande skolform. Pensionskostnaderna ingår dock inte i underlaget för bidraget till friskolor, som alltså inte får några medel för det. Ändå måste friskolorna stå för kostnaderna för sina pensioner. Om de sociala kostnaderna är 10 % högre på grund av detta och lönerna utgör över hälften av budgeten innebär det att bidraget blir minst 5 % lägre än vad det skulle ha varit om hänsyn tagits till pensionskostnaderna. Utöver pensionskostnader är det också vanligt att extra anslag till kommunala skolor utöver skolbudgeten inte redovisas som skolkostnader.
Mot denna bakgrund vill jag därför fråga skolministern:
Vad avser skolministern göra för att undanröja skillnaderna i beräkningsunderlaget för bidragen till friskolorna vad gäller bl.a. pensionskostnaderna?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1303 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 2000/01:1303 om pensionskostnader för friskolor
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Catharina Hagen har frågat mig vad jag avser göra för att undanröja skillnaderna i beräkningsunderlaget för bidragen till fristående skolor vad gäller bl.a. pensionskostnaderna.
Enligt skollagen (1985:1100) ska en godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan få ett bidrag av elevens hemkommun som bestäms med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Eftersom kommunerna själva betalar pensionskostnader för sina lärare och detta är en del av kostnaderna för eleverna ska pensionskostnaderna ingå i det bidrag som de fristående skolorna får från kommunerna. Detsamma gäller i princip för sådana extra anslag som Catharina Hagen nämner.
Kommittén (Fristkommittén) som haft i uppdrag att följa och utvärdera kommunernas tillämpning av de nya resursfördelningsreglerna för fristående grundskolor har inte, enligt sitt betänkande Likvärdiga villkor (SOU 1999:98), redovisat att det förekommer sådana problem som Catharina Hagen redogör för. Däremot har den uppmärksammat att den tilläggspension, som fristående skolor använder är något högre än kostnaderna för den tilläggspension som kommunerna använder. Enligt kommittén får de flesta fristående skolor inte kompensation för denna merkostnad. Enligt kommittén ligger kostnaden för detta ca 1,5 % högre än motsvarande kostnad för de kommunala skolorna.
När det gäller bidragsberättigade fristående gymnasieskolor ska, enligt skollagen (1985:1100), elevernas hemkommuner lämna bidrag. Om den fristående skolan inte kommit överens om bidragsnivån med elevens hemkommun ska denna erlägga det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. I det belopp som här avses finns kommunernas pensionskostnader medräknade.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.