pensionsförmåner för personer som invandrat
Skriftlig fråga 1997/98:650 av Fonseca, Juan (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-15
- Anmäld
- 1998-04-20
- Besvarad
- 1998-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I likhet med de flesta andra försäkringar är pensionen beroende av inkomst/arbetslön. Det nya pensionssystemet påverkas i större utsträckning än det nuvarande av antalet arbetsår. Den egna avgiften och annat privat pensionssparande avgör om man kan försörja sig som pensionär eller inte. Har man inte kunnat få arbete eller arbetar inom en lågbetald bransch riskerar man bli en fattig pensionär. Detta gäller i och för sig både i det nuvarande och i det nya pensionssystemet. Det nya pensionssystemet kommer enligt Svenska Kommunalarbetarförbundet, Enheten för social välfärd, att påverka invandrade individer mer negativt än infödda Andersson och Pettersson. Nämligen att det inte längre går att tillgodogöra sig de femton bästa åren av trettio. Med det försvinner invandrades möjlighet att inte dö fattig. Innan pensionsåldern är det inte många av invandrare som hinner bo och arbeta 40 år i landet.
Jag vill mot den bakgrunden fråga biträdande socialministern om regeringen är beredd att föreslå ändringar i det nya pensionssystemet så att invandrade individer inte särbehandlas på negativt sätt gällande pensionen.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:650 besvarad av , ()
- Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Juan Fonseca har frågat mig om jag är beredd att föreslå ändringar i det nya pensionssystemet så att invandrade individer inte särbehandlas på ett negativt sätt gällande pensionen.
Enligt nuvarande regler beräknas pensionen utifrån inkomsten under de 15 bästa åren och för att få full pension krävs 30 år med pensionspoäng. Eftersom ATP-systemets 15/30-regel inte visat sig vara finansiellt hållbar är det en av anledningarna till att pensionssystemet måste reformeras. I stället för 15/30-regeln bygger det reformerade pensionssystemet på livsinkomstprincipen, vilket innebär att ålderspensionerna i större utsträckning än i det nuvarande systemet är direkt relaterade till individernas inkomster under livet och till inbetalda pensionsavgifter. Livsinkomstprincipen innebär att varje avgiftsinbetalning till det inkomstrelaterade ålderspensionssystemet påverkar den slutliga pensionens storlek. I det reformerade pensionssystemet krävs i princip drygt 40 års intjänandetid för att erhålla lika stor pension som i ATP-systemet. Eftersom alla behandlas lika är det alltså inte så att någon grupp särbehandlas i det reformerade pensionssystemet. Tvärtom får alla, till skillnad mot i dagens system, pension i förhållande till inbetalda avgifter. Härvidlag görs således ingen åtskillnad mellan invandrare och personer födda i Sverige.
För personer med mycket låga inkomster eller svag anknytning till arbetsmarknaden finns en garantipension. För rätt till oreducerad garantipension krävs att den enskilde har 40 års försäkringstid i Sverige. Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen reduceras proportionellt. Motsvarande regel finns för övrigt redan i dagens regler för folkpension.
För personer med kortare försäkringstid i Sverige görs i vissa fall undantag. Således gäller för flyktingar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige, att dessa får tillgodoräkna sig tid av bosättning i tidigare hemland fr.o.m. det år personen i fråga fyllt 25 år till den tidpunkt då personen första gången kom till Sverige (dock inte för tid som berättigar till pension från hemlandet). Genom denna regel kommer personer som kommit till Sverige relativt sent i livet att kunna tillgodoräkna sig 40 års försäkringstid och därmed få oreducerad garantipension.
Invandrare som kommer till Sverige för att arbeta erhåller i de flesta fall även pension från hemlandet, vilket kompenserar dem för den relativt sett kortare förvärvstiden i Sverige.
Vissa äldre invandrare är i dag hänvisade till socialtjänsten för sin försörjning eftersom deras sammanlagda pensionsförmåner inte räcker till en godtagbar försörjning. Detta gäller t.ex. personer som kommit till Sverige som anhöriginvandrare och som då ofta saknar eller har små pensionsrättigheter från hemlandet. Av regeringens proposition om äldrefrågor (prop. 1997/98:113) framgår att frågan om ekonomisk trygghet för dessa äldre invandrare bör utredas av den särskilde utredaren som har fått i uppdrag att se över vissa frågor som gäller socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter (dir. 1997:109).
Sammanfattningsvis anser jag att det reformerade pensionssystemet inte särbehandlar invandrare på ett negativt sätt, varför några ändringar i detta avseende inte behöver göras.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.