Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

pengar till rehabilitering

Skriftlig fråga 2004/05:91 av Jönsson, Mona (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-10-08
Anmäld
2004-10-12
Besvarad
2004-10-13
Svar anmält
2004-10-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 oktober

Fråga 2004/05:91

 av Mona Jönsson (mp) till statsrådet Hans Karlsson om pengar till rehabilitering

Det har kommit till min kännedom att rehabiliterare fått besked från lokala försäkringskassan att pengarna för rehabilitering är slut för i år. Det har också framkommit vid förfrågan, från rehabiliterare, att det finns pengar men att man väntar på olika besked från regeringen.

Rehabilitering ska ju i första hand utföras av arbetsgivare och försäkringskassan ska samordna. Den sjukskrivne har dock rätt att få den hjälp som behövs för att komma tillbaka i arbete.

Vad avser statsrådet att göra om det förhåller sig så att de pengar till rehabilitering som försäkringskassan har inte används och att den sjukskrivne därför inte får den hjälp som behövs?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:91 besvarad av Hans Karlsson

den 13 oktober

Svar på fråga 2004/05:91 om pengar till rehabilitering

Statsrådet Hans Karlsson

Mona Jönsson har frågat mig vad jag avser att göra om det förhåller sig så att de pengar till rehabilitering som försäkringskassan har inte används och att den sjukskrivne därför inte får den hjälp som behövs.

Försäkringskassan ska samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Försäkringskassan ska också, om den försäkrade medger det, samverka med andra aktörer i rehabiliteringsarbetet. Enligt 22 kap. 3 § AFL ska den försäkrades arbetsgivare i samråd med den försäkrade svara för att hans eller hennes behov av rehabilitering klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Arbetsgivarens finansieringsansvar är begränsat till åtgärder som kan vidtas inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska arbetsgivaren se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.

Arbetsgivarens ansvar för den anställdes rehabilitering är således centralt. För att förtydliga detta ansvar har reglerna från och med den 1 juli 2003 ändrats så att arbetsgivaren alltid har skyldighet att utreda en arbetstagares behov av rehabiliteringsåtgärder. Rehabiliteringsutredningen ska lämnas till försäkringskassan senast när sjukfallet pågått i åtta veckor. Inom kort kommer regeringen att föreslå att försäkringskassan senast två veckor efter att rehabiliteringsutredningen inkommit skall utarbeta en rehabiliteringsplan eller kalla till ett avstämningsmöte om det är aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering. Avstämningsmötet, där den sjukskrivne, försäkringskassan, arbetsgivaren och läkaren möts, är av central betydelse för att klarlägga förutsättningarna för arbetsåtergång och planera nödvändiga insatser.

Försäkringskassorna disponerar medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. Försäkringskassorna har möjlighet att för dessa medel köpa de utredningar som behövs för att kunna ta ställning till rätten till sjukpenning och behovet av rehabilitering i de fall arbetsgivarens möjligheter är uttömda.

För år 2004 disponerar försäkringskassorna 971,5 miljoner kronor för detta ändamål. Enligt uppgift från Riksförsäkringsverket (RFV) kommer medlen för år 2004 att förbrukas i sin helhet. Däremot varierar förbrukningen mellan de 21 försäkringskassorna. Vissa försäkringskassor kommer inte att förbruka samtliga tilldelade medel, medan andra försäkringskassor beräknas behöva ett tillskott av medel. För att skapa förutsättningar för en effektiv resursanvändning har därför RFV möjlighet att omfördela medel mellan försäkringskassorna om det visar sig att en försäkringskassa inte kommer att förbruka samtliga medel och det samtidigt finns behov av ytterligare medel på en annan försäkringskassa. En sådan omfördelning genomförs av RFV.

Under senare år har försäkringskassorna i ökad utsträckning använt medlen för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. De resurser som regeringen har tillfört försäkringskassorna för att anställa personer som kan arbeta med att samordna rehabiliteringen är en viktig förklaring till den ökade användningen av dessa medel. Jag följer noga användningen av dessa medel för att försäkra mig om att det inte förhåller sig så att sjukskrivna inte får den hjälp som behövs för att vissa försäkringskassor inte har förbrukat samtliga tilldelade medel.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.