pendling i Sörmland
Skriftlig fråga 2003/04:1153 av Olovsson, Fredrik (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-05-05
- Inlämnad
- 2004-05-05
- Besvarad
- 2004-05-12
- Svar anmält
- 2004-05-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 maj
Fråga 2003/04:1153
av Fredrik Olovsson (s) till statsrådet Ulrica Messing om pendling i SörmlandUnder det senaste decenniet har pendlingen ökat kraftigt både mellan kommunerna i Sörmland och över länsgränserna. Det är dessutom en utveckling som accelererar - inte minst i förhållande till Stockholmsområdet. Utvecklingen innebär att arbetsmarknader växer ihop, att företag får lättare att anställa den personal man behöver och att människors möjligheter att kombinera arbete och ett bra boende ökar. Regionförstoringen ställer emellertid ökade krav på förutsägbarhet, långsiktighet och säkerhet i kommunikationerna. Den som exempelvis väljer att bo i Sörmland och arbeta i Stockholm gör ett stort och viktigt val i sitt liv. Då kan inte pendlingsmöjligheterna snabbt försämras genom färre tågstopp eller kraftigt höjda priser som radikalt förändrar kalkylen för den enskilde. Det nu aktuella exemplet på sådana försämringar är SJ:s kraftiga höjning av pendlarkorten som från och med den 13 juni gör pendling från Sörmland till Stockholm mycket dyrare. Min fråga till statsrådet Messing är därför:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa goda, stabila och förutsägbara kommunikationer till rimliga priser för pendlarna i Sörmland?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1153 besvarad av Ulrica Messing
den 12 maj
Svar på fråga 2003/04:1153 om pendling i Sörmland
Statsrådet Ulrica Messing
Fredrik Olovsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa goda, stabila och förutsägbara kommunikationer till rimliga priser för pendlarna i Sörmland. Bakgrunden till frågan är att han anser att förändringar av priser för tågresor och av trafikutbudet försämrar möjligheterna att arbetspendla till Stockholm.
Jag håller helt med Fredrik Olovsson om att arbetspendling kräver ett stabilt trafikutbud till en rimlig kostnad. Utvecklingen av tågtrafiken under de senaste åren har på ett mycket positivt sätt bidragit till att människor kunnat välja att bosätta sig en bra bit utanför exempelvis Stockholm där de har sin arbetsplats. Det är naturligtvis viktigt att de som väljer att bo på annan ort än där de arbetar också i framtiden kan räkna med att kunna göra sina arbetsresor inom rimliga tidsramar och till en rimlig kostnad. Även de som av andra skäl behöver pendla på lite längre sträckor ska kunna göra det på rimliga villkor.
När det gäller SJ:s höjning av priset för periodkorten på de vanligaste pendelsträckorna har jag fått information om att det rör sig om höjningar på mellan 15 och 25 %. Det motsvarar en höjning med i genomsnitt 10 kr per resa och är en justering till de kostnader som SJ har för att driva trafiken. Som jag tidigare framhållit i många sammanhang har regeringen inte möjlighet att påverka SJ:s beslut om biljettpriser. Däremot vet jag att SJ just nu arbetar med att hitta ett mer flexibelt kortsystem som underlättar för resenärerna att hitta ett kort som fyller just det egna behovet i fråga om resfrekvens eller servicenivå. Ett sådant system kommer, enligt de upplysningar jag har fått, att presenteras under 2005.
Jag vill slutligen nämna att Kollektivtrafikkommittén i sitt huvudbetänkande SOU 2003:67 Kollektivtrafik med människan i centrum behandlat frågan om storregionala trafikhuvudmän. Kommittén anser att kollektivtrafikansvariga bör ges laglig rätt att i samarbete med ansvariga i andra län bilda gemensamma trafikhuvudmän på storregional nivå. Syftet med förslaget är att undvika att länsgränserna blir ett hinder för en önskvärd trafikutveckling. Betänkandet har nyligen remissbehandlats och jag avser att ta ställning till förslagen inför utarbetandet av en transportpolitisk proposition nästa år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
