Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Pekingfördraget

Skriftlig fråga 2001/02:699 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-08
Anmäld
2002-02-12
Besvarad
2002-02-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 februari

Fråga 2001/02:699

 av Tuve Skånberg (kd) till statsrådet Ulrica Messing om Pekingfördraget

Sverige har undertecknat Pekingfördraget, det handlingsprogram som blev resultatet av FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing i september 1995. Fördraget deklarerar i § 29 följande: "Familjen är samhällets grundläggande enhet och bör som sådan förstärkas. Den har rätt till omfattande skydd och stöd."

Den gångna mandatperioden har regeringen regerat med stöd från ett parti som deklarerat "Död åt familjen!" som sin politiska agenda.

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att leva upp till Sveriges åtagande att förverkliga Pekingfördragets krav på förstärkning, skydd och stöd för familjen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:699 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 20 februari

Svar på fråga 2001/02:699 om Pekingfördraget

Statsrådet Ingela Thalén

Tuve Skånberg har till statsrådet Ulrica Messing ställt en fråga som rör Pekingdeklarationen. Arbetet i regeringen är så fördelat att jag ska svara på frågan.

Tuve Skånberg har frågat mig vilka åtgärder regeringen vidtagit för att leva upp till Sveriges åtagande att förverkliga Pekingdeklarationens krav på förstärkning, skydd och stöd för familjen.

Pekingdeklarationen pekar på vikten av familjen och särskilt familjemedlemmars rättigheter, möjligheter och ansvar. Den lyfter upp principen om delad makt och delat ansvar mellan kvinnor och män i hemmet, på arbetsplatsen och i nationella och internationella sammanhang. Regeringen har under den period som gått sedan Pekingdeklarationen togs fram gjort stora insatser för att stödja barnfamiljerna genom den ekonomiska familjepolitiken och barnpolitiken.

Sverige har en generell välfärdspolitik. Den generella välfärdspolitiken omfattar alla människor i Sverige och utjämnar ekonomiska resurser, levnadsförhållande och inkomster över livscykeln. Den svenska familjepolitiken är en del av den generella välfärdspolitiken och strävar efter att ge alla barn goda uppväxtvillkor och att öka jämställdheten.

Stödet till barnfamiljerna utgår i dag både i form av ekonomiskt stöd och genom tillhandahållande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Verksamheten har en pedagogisk inriktning. Det ekonomiska stödet utgörs av bl.a. generella barnbidrag och föräldraförsäkring. Förutom att stödja familjerna ekonomiskt ger dessa stöd tillsammans föräldrarna möjlighet att också förena förvärvsarbete med föräldraskap.

Barnpolitik ska i så stor utsträckning som möjligt anpassas till rådande förhållande i samhället med syftet att ge barnen trygga uppväxtförhållande. Ett led i detta arbete är att stärka barnets rätt till båda sina föräldrar. För barnets skull är det viktigt att båda föräldrarna är delaktiga i barnets uppväxt och tar ansvar för barnet. Den grundprincipen kommer också till uttryck i FN:s barnkonvention om barnets rättigheter. Föräldrarna har vanligen gemensam vårdnad för sitt barn. Det gäller även föräldrar som är separerade. Det innebär att föräldrarna gemensamt tar ansvar för omvårdnad, trygghet och uppfostran. Det innebär också en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet.

Det finns ett samband mellan en bra familjepolitik och en aktiv barnpolitik. Barnkonventionen betonar att familjen är den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmar och särskilt för barnens utveckling och välfärd. Föräldrar är normalt sett de viktigaste personerna i ett barns liv och deras välbefinnande påverkas i hög grad av hur föräldrarna mår och hur deras ekonomiska situation ser ut.

Regeringen driver en generell familjepolitik som ger goda villkor för föräldraskap, en aktiv politik mot diskriminering och segregering och en fördelning av resurser till verksamheter för barn och unga, så att de som behöver mera stöd än andra för att ha samma chans i livet, också kan få det.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.