påtryckningar på arbetsgivare att teckna kollektivavtal

Skriftlig fråga 1999/2000:276 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-25
Anmäld
1999-11-30
Besvarad
1999-12-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 november

Fråga 1999/2000:276

av Elizabeth Nyström (m) till statsrådet Mona Sahlin om påtryckningar på arbetsgivare att teckna kollektivavtal

De höga svenska skatterna och det mycket stora ansvar som småföretagare tar på sig i och med att de anställer någon har gjort att många har valt att arbeta som ensamföretagare.

Från småföretagarhåll har önskan varit stor att enmansföretagare ska slippa teckna kollektivavtal. Påtryckningarna från fackligt håll har hittills verkat återhållande på regeringen när det gäller att gå enmansföretagarna till mötes.

Frågan är dock inte enbart en angelägenhet mellan fack och företagare. Det är även en konsumentfråga. Ett färskt exempel från Västsverige visar på en målare med f-skattsedel som tar på sig ett fasadrenoveringsarbete för en bostadsrättsförening. Eftersom det ingår en del snickeriarbeten anlitar han som underentreprenör en snickare, även han ensamföretagare med f-skattsedel. Målarfacket telefonhotar och terroriserar målaren tills han slutligen blir tvungen att sluta kollektivavtal. Kostnaden för detta är 14:35 kr per arbetad timma plus 5,95 % på målarens medellön. Kostnadsfördyringen blir alltså mer än 20 kr per timme, vilket givetvis slutligen drabbar hyresgästerna.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att ensamföretagare ska slippa att under hot teckna kollektivavtal med facket?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:276 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 1 december

Svar på fråga 1999/2000:276 om påtryckningar på arbetsgivare att teckna kollektivavtal

Statsrådet Mona Sahlin

Elizabeth Nyström har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att ensamföretagare ska slippa att under hot teckna kollektivavtal.

Frågan ställs mot bakgrund av ett exempel från Västsverige, där en ensamföretagare tvingats teckna ett kollektivavtal som medfört extra kostnader för företagaren.

Frågan om stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag har varit föremål för riksdagsbehandling vid ett flertal tillfällen under 1990-talet. Ett förbud mot stridsåtgärder mot dessa företag gällde under 1994 men avskaffades därefter. Frågan om återinförande av detta förbud är för närvarande under behandling inom Regeringskansliet i en kommande proposition om lönebildning för full sysselsättning.

I lagrådsremissen anför regeringen att för det fall företagen anställer arbetstagare, är det viktigt att dessa omedelbart kan omfattas av kollektivavtal och ett försäkringsskydd. Detta gäller särskilt sådana branscher med små arbetsplatser där det är svårt för arbetstagarorganisationerna att övervaka när en anställning sker. Genom ett träffat kollektivavtal garanteras således att nyanställda redan från första anställningsdagen ges anställningsvillkor och försäkringsskydd enligt kollektivavtalet. Förpliktelserna enligt avtalet inträder alltså när arbetsgivaren anställer en arbetstagare. I och med det träffade avtalet har dock arbetsgivare i vissa fall ålagts att betala vissa avgifter även om arbetsgivaren inte haft några anställda. Skäligheten i detta kan ifrågasättas. LO har nu emellertid rekommenderat de förbund som står utanför Saltsjöbadsavtalet att ändra sina avtal, så att enmans- och familjeföretag inte åläggs kostnader eller andra förpliktelser innan det finns någon anställd. Regeringen bedömer att om enmans- och familjeföretag inte åläggs kostnader eller andra förpliktelser innan det finns någon anställd, bortfaller behovet av lagstiftning. Regeringen avser dock att följa utvecklingen noga och är beredd att återkomma, om så krävs.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.