patientsäkerheten

Skriftlig fråga 1999/2000:1288 av Samuelsson, Marianne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-08
Besvarad
2000-08-22
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 augusti

Fråga 1999/2000:1288

av Marianne Samuelsson (mp) till socialminister Lars Engqvist om patientsäkerheten

Helt nya uppgifter visar att landstingen fördubblar sin personalbudget när de i dag i allt högre utsträckning väljer att hyra in personal. Det är inte förvånande: Många väljer säkert medvetet att hellre ha sin samhörighet med ett uthyrningsföretag än med en sliten offentlig sektor som alltför ofta inte förmår vara rädd om sin personal. Dessutom är detta den enda möjliga utvägen för många duktiga och driftiga kvinnor att höja sin lön.

Men hur blir det att vara patient i denna verklighet? Tänk dig hur det skulle kännas att ligga svårt sjuk på en avdelning där inte ens hälften av personalen regelbundet arbetar på denna avdelning. Att i livets mer sårbara skeden tvingas att varje dag möta ett nytt ansikte som ska tvätta dig på morgonen. Hög vårdkvalitet blir svårt att upprätthålla när det inte finns någon kontinuitet. Med vem ska man bygga en relation? Kanske blir mannen med godis- och tidningsvagnen det mest bekanta ansiktet, den enda som inte byts ut. Och hur går det med patientsäkerheten? Jag befarar att en stor del av svensk sjukvårds säkerhet bygger på rutiner och kontroller, på ett slags "know-how" som sakta men säkert håller på att brytas ned. En kunskap som har byggt på att personalen kan sin avdelning utan och innan. Därför är min fråga till socialministern:

Avser statsrådet att agera för att hög vårdkvalitet och patientsäkerhet ska kunna upprätthållas?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1288 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 22 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1288 om patientsäkerheten

Socialminister Lars Engqvist

Marianne Samuelsson har frågat mig om jag avser att agera för att hög vårdkvalitet och patientsäkerhet ska kunna upprätthållas.

Grundläggande för all vård och omsorg måste givetvis vara att människor ska känna trygghet och att man kan vara säker på att vården och omsorgen håller god kvalitet. I lagstiftningen ställs därför höga krav på kvalitet i hälso- och sjukvården och kvalitetsfrågorna kommer alltmer i fokus i vården. Det pågår en utveckling av angreppssätt, metoder och modeller för att säkerställa att kvaliteten i hälso- och sjukvården utvecklas fortlöpande och systematiskt. Från att tidigare ha handlat om medicinska resultat och medicinteknisk säkerhet har kvalitetsfrågorna också alltmer kommit att handla om hälso- och sjukvårdens förmåga att möta de krav som medborgarna och patienterna har på vården.

För att upprätthålla en hög kvalitet och säkerhet inom hälso- och sjukvården måste det finnas kompetent personal i tillräcklig omfattning. Det råder i dag personalbrist inom vissa yrkeskategorier i vården och det har på vissa håll bl.a. inneburit ökad användning av bemanningsföretag. Här har vårdgivarna ett stort ansvar att vidta åtgärder för att arbete inom vården ska vara attraktivt. Nytänkande krävs bl.a. när det gäller ledarskap, arbetsfördelning och kompetensutveckling. Vad avser effekterna av anlitandet av sjukvårdspersonal från bemanningsföretag är det viktigt att Socialstyrelsen inom ramen för sitt tillsynsansvar noga följer utvecklingen på detta område så att kvaliteten och patientsäkerheten upprätthålls.

Regeringen presenterade i juni en nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården. I handlingsplanen aviseras ett resurstillskott på 9 miljarder kronor till landsting och kommuner. Medlen ska genom utvecklingsavtal mellan staten och huvudmännen användas för att förstärka hälso- och sjukvården på olika områden, framför allt inom primärvården. Detta kommer att förbättra vårdens kvalitet och tillgänglighet och därmed öka säkerheten för patienterna.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.