Patientförsäkring
Skriftlig fråga 2005/06:1193 av Hammarbergh, Krister (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-03-13
- Inlämnad
- 2006-03-13
- Besvarad
- 2006-03-22
- Svar anmält
- 2006-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 mars
Fråga 2005/06:1193 av Krister Hammarbergh (m) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Patientförsäkring
Ett av de största problemen inom vården är att patienten inte får vård i tid. Det visar sig också i en studie av åtta jämförbara europeiska länder där Sverige får sämst betyg när det gäller tillgängligheten till vård. Många köar i åratal för en höftledsoperation eller utprovning av en hörapparat.
En av följderna blir att många söker vård utomlands. I Norrbotten har antalet norrbottningar som vänt sig till vård i utlandet ökat med drygt 1 300 % de senaste fem åren. Styrande faktorer har varit bland annat priser och väntetider.
Ett av problemen med detta är att man inte har någon patientförsäkring, det vill säga om det händer något kan man inte utkräva ersättning i Sverige eftersom vården är utförd utomlands.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att patienter som vänt sig till andra vårdgivare i utlandet ska få samma form av skydd om något skulle gå fel som i det egna hemlandet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1193 besvarad av Ylva Johansson
den 22 mars
Svar på fråga 2005/06:1193 om patientförsäkring
Statsrådet Ylva Johansson
Krister Hammarbergh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att patienter som vänt sig till andra vårdgivare i utlandet ska få samma form av skydd som i det egna hemlandet om något skulle gå fel.
När det gäller vård utomlands är det alltid fritt för landstinget att, efter bedömning, remittera patienten till en vårdgivare utomlands, exempelvis på grund av att nödvändig specialistkompetens saknas i Sverige. Svenska vårdsökande kan även på eget initiativ söka vård i annat land inom EU/EES-området. Detta kan göras antingen med stöd av förordningen 1408/71 eller med stöd av EG-fördraget.
Jag vill här framhålla att det är min förhoppning att den nationella vårdgarantin, som trädde i kraft i november förra året, ska bidra till att behovet att söka vård utomlands på grund av väntetiden minskar.
Frågor rörande patientens rättigheter vid vård utomlands diskuteras bland annat inom EU. Som Krister Hammarbergh skriver råder det oklarhet kring vad som gäller vid exempelvis fall av felbehandlingar. Det är naturligtvis viktigt att patienter inte får fara illa vid behandling utomlands. Sverige deltar därför aktivt i pågående diskussioner som förs kring denna fråga på europeisk nivå och strävar efter att kunna påverka så att det i framtiden finns regler på EU-nivå som garanterar patientsäkerheten vid vård utomlands. Jag hade till exempel själv möjlighet att vid det informella hälsoministermötet utanför London i oktober 2005 argumentera för införandet av ett patientrörlighetsdirektiv inom EU.
Inom Socialdepartementet har en översyn gjorts av regelsystemet för möjligheterna att söka ersättning för vård i andra EU- eller EES-länder med stöd av EU-fördraget. En departementspromemoria, En översyn av den svenska lagstiftningen om rätten till ersättning för vård i ett annat EU- eller EES-land, har utarbetats och är nu ute på remiss. Vad som blir resultatet av detta arbete är ännu för tidigt att säga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.