patientens rätt till en andra bedömning
Skriftlig fråga 2001/02:1055 av Pålsson, Chatrine (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-15
- Anmäld
- 2002-04-23
- Besvarad
- 2002-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 april
Fråga 2001/02:1055
av Chatrine Pålsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om patientens rätt till en andra bedömningNumera har en patient som är svårt sjuk rätt till en andra bedömning, en s.k. second opinion. Många patienter söker vård på olika ställen för att de inte är nöjda med vården eller diagnosen de fått. Detta kostar både i form av mänskligt lidande och ekonomiska resurser. Sjukvården har allt att vinna på att patienterna är nöjda och trygga.
När det exempelvis gäller oklarheter vid barns sjukdom och misstänkt Münchhausens syndrom, som är en psykologiskt betingad sjukdom kopplad till relationsstörningar med föräldrarna, är det av avgörande betydelse att få second opinion.
Om alla patienter hade rätt till ytterligare en oberoende medicinsk bedömning skulle riskerna för feldiagnostiseringar och felbehandlingar minska radikalt.
Med anledning av ovanstående vill jag rikta följande fråga till socialministern:
Avser regeringen att lägga förslag om att alla ska ha rätt till en andra oberoende bedömning en s.k. second opinion?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1055 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 2001/02:1055 om patientens rätt till en andra bedömning
Socialminister Lars Engqvist
Chatrine Pålsson har frågat mig om regeringen avser att lägga ett förslag om att alla ska ha rätt till en andra oberoende bedömning, en s.k. second opinion.
Patienter som står inför svåra medicinska ställningstaganden har enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) en lagstadgad rätt till en förnyad medicinsk bedömning. Denna rätt gäller bl.a. när det är frågan om livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada och patienten står inför valet att utsätta sig för särskilt riskfyllda behandlingar. Ytterligare en förutsättning är att det saknas entydig vägledning för det medicinska ställningstagandet.
Regeringen konstaterade i propositionen Stärkt patientinflytande (prop. 1998/99:4) att den lagstadgade rättigheten till en förnyad medicinsk bedömning bör förbehållas en begränsad grupp patienter. För de patienter som befinner sig utanför denna grupp kan en förnyad bedömning i normalfallet tillgodoses inom landstinget. Det ansågs därför inte finnas skäl att utvidga den lagstadgade skyldigheten för huvudmän och vårdgivare att medverka till en förnyad bedömning. I sammanhanget kan även nämnas att både Sveriges läkarförbund och Landstingsförbundet har rekommenderat sina medlemmar att verka för att patienternas önskemål om en förnyad bedömning ska respekteras.
Socialstyrelsen initierade under 2001 en studie där en probleminventering görs för att belysa hur möjligheterna till förnyad medicinsk bedömning tillämpas. Studien är ett led i Socialstyrelsens arbete med att granska hur den lagstadgade rätten till förnyad medicinsk bedömning tillämpats sedan rättigheten infördes i HSL.
Mot bakgrund av vad jag anfört ovan avseende regeringens tidigare ställningstagande samt Socialstyrelsens pågående studier har jag inte för avsikt att nu lägga ett förslag om att alla patienter ska ha rätt till en andra oberoende bedömning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.